Härifrån

Nu lämnar jag jobbet för dagen. Egentligen borde alla stanna kvar i och med att det är de sista dagarna på månaden, men det kan de glömma. Jag får ändå ingenting för det. Och min hjärna känns som en smält isglass. Måste härifrån.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0