Fåfänga vinner över chock och smärta

Jag är klumpig. Det har jag fått bevisat för mig själv ännu en gång på morgonen. Halkade i badkaret och höll på att bryta nacken. Inte roligt alls. Men precis som när jag klämde fingret i säkerhetsdörren, så att halva lägenheten blodades ner, fortsatte jag att tvätta håret. Det kanske är det som kallas fåfänga...?



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0