Så jag spricker
Vilken jäkla måndag. Det är så stressigt på jobbet att jag tar i så att jag nästan spricker för att ro allt i land. Så kan det gå när man har suttit på en annan position i en veckas tid och ens andra arbetsuppgifter bara växer på hög. Just därför längtar jag tills dess att jag börjar sitta enbart i receptionen. Då kommer det inte att samlas massa saker som man måste jobba över för att hinna med.
Det är fan inte konstigt att jag gnisslar tänder om nätterna och måste ha den där jäkla bettskenan. Den här stressen är inte nyttig någonstans. Speciellt inte osm att det är sista veckan i månaden heller. Min enda tröst är att vi redan har bokat allting för oktober och november. Där kan ingen slå oss på fingrarna. Men vad hjälper det egentligen när man har massa premieskatter, förnyelsemail, nya konton att boka, obetalda försäkringar att utkräva pengar för, certifikat... Listan kan fortsätta i all oändlighet. Den kommer aldrig att bli kortare. Jag kommer aldrig att kunna stressa ner. Jag kommer att fortsätta gnissla tänder tills jag dör.
Det är fan inte konstigt att jag gnisslar tänder om nätterna och måste ha den där jäkla bettskenan. Den här stressen är inte nyttig någonstans. Speciellt inte osm att det är sista veckan i månaden heller. Min enda tröst är att vi redan har bokat allting för oktober och november. Där kan ingen slå oss på fingrarna. Men vad hjälper det egentligen när man har massa premieskatter, förnyelsemail, nya konton att boka, obetalda försäkringar att utkräva pengar för, certifikat... Listan kan fortsätta i all oändlighet. Den kommer aldrig att bli kortare. Jag kommer aldrig att kunna stressa ner. Jag kommer att fortsätta gnissla tänder tills jag dör.
Kommentarer
Trackback
