Helena

Så var jag då hemma efter ännu en kväll som spenderades i sällskap av mina kusiner och deras pojkvänner. Den här gången var det femrättersmiddag på Casino Cosmopol som gällde, mycket flashigt. Dessvärre hade jag tryckt i mig spaghetti och köttfärssås till lunch tidigare under dagen, vilket inte var mitt smartaste beslut. Jag visste ju att jag skulle trycka i mig en femrättersmiddag senare under kvällen. Och efter de två första förrätterna var jag mätt. Och då spelade det inte någon roll att man bara fick en pyttepotatis till den varma laxen, eller att det bara var en litebn portion kyckling med chevresallad kvar. Som tur var, var Kristofer villig att hjälpa mig, så det var bara att langa över det jag inte orkade till honom. Och vad gäller desserten, vaniljglass med jordgubbar, så går ju sådant alltid ner oavsett hur mätt man är.

Det var första gången ja gvar på casinot, och jag vet nu att jag förmodligen inte kommer att gå tillbaka dit. Det var närmast deprimerande att se hur folk spelade bort sina pengar. Vi fick tre marker, de ingick i middagen. Och de spelades bort på tre omgångar roulette. Två minuter, sedan fanns ingenting kvar.
Det är ju givet att man kommer att förlora. Sådana är reglerna. Helst ska man dricka lite alkohol också, så att man satsar än mer pengar som man sedan förlorar. Nej, jag lägger hellre mina pengarp å någonting annat som är lite mer meningsfullt och håller udner längre tid än tio sekunder.



Kevin är glad trots att han lämnade med mindre pengar än när han kom dit.



Therese utanför entrén.



Jag hade tänkt skriva "What's up with mitt hår?", men frågan är nog snarare "What's up with Kristofer?".



Vi tog hissen upp til hotell SAS Radisson Royal Vikings Skybar.



Upp och ner, fast ändå inte.



Sebbe köpte drinkar till Therese, men själv drack han kaffe. Kvällens chaufför...



Hemgång.