Bara jag
Jag har sovit med min Alex sex nätter i rad, om jag räknar rätt. Det är så skönt att veta att han ligger där bredvid. Höra andetagen som vittnar om att han sover. Hålla om honom, och själv ha hans starka armar kring mig. Bara vara nära.
Men i natt sover jag ensam. Det känns konstigt och främmande, och jag är inte helt säker på att jag tycker om det. Som tur är, tror jag att det bara är för en natt. I morgon har jag honom bredvid mig igen, och då är allt som det ska vara.
Kommentarer
Trackback
