Helena

I dag tog jag tag i den där jäkla träningen som jag av någon dum anledning lagt på is. Jag har inte varit särskilt motiverad den senaste tiden, och den största anledningen har varit att jag har deppat över att Alex skulle åka bort. Nu är han borta i en månad, och då kan jag inte deppa över det. Lika bra att ta tag i problemet.

Så. En timme på löpbandet tog mig sju kilometer framåt. Det får jag väl vara nöjd med, tycker jag. Planen är nu att försöka hinna med ytterligare ett pass i helgen, gärna två, men det är nog för mycket att hoppas på.