Ge mig arsenik
För tio år sedan, på dagen, släpptes en skiva som förändrade mitt liv. Håkan Hellströms solodebut Känn ingen sorg för mig Göteborg. Den gjorde sådant otroligt intryck på mig, och direkt älskade jag alla låtar, från början till slut. Om och om igen snurrade skivan i min cd- spelare, och snart kunde jag alla låttexter utantill. Ända sedan dess har Håkan varit min stora stjärna på musikhimlen. Turligt nog har alla hans efterföljande album hållit hög klass, och jag har aldrig behövt bli besviken.
I dag släpptes hans nya album, Två steg från Paradise. Jag har ännu inte inhandlat den, men det lär jag göra inom en snar framtid. Recensionerna har varit bra, och jag ser fram emot att själv få bilda mig en uppfattning. Sitta där med konvolutet i min hand, och lära mig vartenda ord som kommer över Håkans läppar. Och om en månad kommer jag att stå långt fram under hans konsert på Hovet, och sjunga med i låtarna som jag har tagit till mitt hjärta. Som har förändrat min syn på musik, och lärt mig något om livet.
