Vigseln
Vigseln ägde rum i Högalids kyrka på Söder. Det är något speciellt med kyrkovigslar. Det har ingenting att göra med närheten till Gud eller så (jag är ju som bekant inte troende), men atmosfären i en kyrka är ofta tilltalande. Gamla kyrkor är fantastiska lokaler, och jag älskar alla utsmyckningar och små konstverk som finns överallt. Och sedan den där tystheten som man inte kan hitta någonannanstans. Det spelar ingen roll om det spelas på orgeln eller om prästen står och pratar, det ligger ändå ett lager med tysthet och vördnad i luften.
Det var så härligt att se Micke och Jelena gå sida vid sida längs kyrkgången. De passar så otroligt bra ihop, och man ser hur kärleken fullkomligt lyser mellan dem. Varje liten blick, varje liten beröring är genomsyrad av kärlek. Jag blev allt lite rörd när de stod där framme och avlade sina bröllopslöften. Precis som sig bör när det är bröllop.
Sedan kastades det lite ris på brudparet ute på kyrktrappan, och man fick chansen att spana in dem på nära håll.
Stort grattis, Micke och Jelena! 
Jag gillar att Högalids kyrka har två torn. Det blir liksom lite häftigare då.
I kyrkbänken hittade vi Lotta och Björn. 
Så här såg det ut från där jag satt. 
Jag försökte sjunga med i psalmerna, men resultatat blev nog dessvärre inte så bra. Som tur är sjöng jag så tyst, så tyst, att knappt Alex och Lotta som satt bredvid mig kan ha hört något. 
Björn skojade till det och tänkte hälla ris i Marielles hår. 
Nygifta!
En blick säger mer än tusen ord.
Så otroligt fina!
