5 anledningar till varför den här dagen borde hoppas över



I dag är ingen bra dag, om man bortser från att efter den här dagen kan nedräkningen till helgen börja. Jag ska tala om för er varför den här dagen är så illa omtyckt av mig.

1. Jag hostar. Jag vet att jag har tjatat ut er med det, men nu är det så och jag lider. Jag kan inte stressa upp mig, för så fort jag börjar andas lite fortare börjar jag hosta. Jag kan inte prata så mycket, för då börjar jag hosta. Jag kan inte andas in för häftigt, för då börjar jag hosta. Kan inte skiten bara ta och försvinna?! NU!!!

2. Mot förmodan så var jag inte så trött igår som jag trodde att jag skulle vara. Den lyckan blev dock kort, för i dag känns det som att jag har gått in i en betongvägg. Kan jag gömma mig under skrivbordet och sova några timmar utan att någon märker det, tro?

3. Mensvärk. Say no more.

4. Utan att jag har fått vara med och säga till om något har det bestämts att mellan klockan 15 och 17 i dag ska jag ha en inarbetare hos mig. I två timmar ska jag berätta om vad jag gör. Det är lite väl ambitiöst. På tio minuter har jag hunnit avverka både vad jag gör, vad alla andra på min avdelning gör och vad jag gjorde på semestern- både i år och förra året. Alla de tre tidigare punkterna gör det inte heller särskilt kul att ha stackaren hos mig. Jag vill ju själv inte vara här i dag.

5. Under en lång tid var jag övertygad om att det var löning i dag. Men så förstod jag i måndags att så inte var fallet, och det blev genast mer problematiskt. Igår hade jag 799 kronor på kontot. Mitt förbannade busskort gick ut igår, och eftersom jag har för mycket samvete för att planka (eller så kan det vara så att jag vet att kontrollanterna gillar att stå vid Huvudsta) var det bara att köpa ett nytt. Sedan var jag även tvungen att köpa lite saker i mataffären. Nu har jag 63 kronor kvar, och ingen matlåda med mig till jobbet. Det är längesedan jag kände mig så här fattig. Har en femhundralapp i pluskan, men den är för emergencys only. Och det räknar jag inte det här som än.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0