Lördagsjogg



Alex tvingade ut mig på en joggingrunda igår, trots att jag egentligen inte hade någon större lust. Jag var trött efter att ha promenerat runt på Kolmården hela dagen, och ville helst av allt bara sitta i soffan och glo. Men Alex var bestämd, så då gav jag med mig. Vilket jag är väldigt glad över att jag gjorde det. Jag trodde inte att jag skulle orka mer än hälften av rundan igår, och när två tredjedelar var avklarade ville jag bara bryta. Men Alex peppade mig, och jag sprang hela vägen. Så jäkla skönt att bevisa för mig själv att jag faktiskt har det i mig, även om det inte känns så. Och jag tror att det är det som är nyckeln till att jag ska orka mer och bli bättre. Jag måste bevisa för mig själv att jag kan, och inse att de begränsningar som sitter i mitt huvud inte är samma som de begränsningar min kropp har.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0