Favoritlåtar från barndomen
Jag tyckte mycket om musik redan som barn, och jag älskade att sätta på en låt jag gillade och sedan mima och dansa runt i vardagsrummet och låtsas att jag var en världsstjärna som uppträdde för min publik. Favoritlåtarna kom och gick, men några fastnade lite extra. Här är tre sådana.
Connie Francis- Lipstick on your collar. Mina föräldrar har en jukebox, och det var främst från den jag lyssnade på musik. Lägg i en enkrona och du får välja tre låtar, lägg i en femkrona och du får välja sju låtar. Jag ville alltid att pappa skulle spela "den med pussmunnar på". Det var den här låten, som jag även tyckte om när den sjöngs på svenska (då alla versioner av Lill- Babs, Carina Ahrle och Kurt Olsson), som länge var den stora favoriten.
Magnus Uggla- Fula gubbar. Jag förstod ju självfallet inte vad den handlade om, det var jag för liten för. Nu i efterhand är det dock lite roligt att jag gick runt och sjöng om gubbsjuka karlar. Magnus Uggla var överhuvudtaget en stor favorit, och jag tror jag kunde de flesta av hans texter utantill. I dag lyssnar jag på honom alltmer sällan, men jag tycker fortfarande att hans låtar är geniala. Främst de äldre.
Lizette & Bizazz- Som om himlen brann. Det måste ha varit en av de första Melodifestivalerna jag såg, och den här låten gjorde starkt intryck på mig. De såg ut som små Non Stop som dansade omkring, och jag blev så galet besviken när Christer Björkman gick och vann med Imorgon är en annan dag (och med tanke på hur det gick för den låten i Eurovision så kan jag faktiskt med gott samvete säga att fel låt vann). Det här var den enda skivan i jukeboxen som var min, och den spelades om och om igen. För ett antal år sedan tänkte jag spela den när jag var hemma hos mina föräldrar. Jag tryckte in rätt siffror och lät hjulet med skivor snurra fram, bara för att upptäcka att pappa hade bytt ut den där skivan till något han gillade bättre. Tur att Youtube finns.
