Den förhatliga maran

Jag känner mig helt sänkt efter att ha haft en hemsk natt. Maran hemsökte mig, och jag drömde om död och elände hela natten. Vaknade av att jag andades som om jag hade sprungit ett maratonlopp och kinderna var salta av tårar. Det vore en stor fet lögn att säga att jag är utvilad, och jag inser att dagen inte lär bli någon höjdare. Jag får väl grotta ner mig i arbete, då brukar tiden gå lite fortare.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0