Helena

 

Dagens ridlektion var väldigt annorlunda mot hur det brukar vara. Ägnade en halvtimme åt att få Svarten att stå på tygeln i en halt. Han ville inte alls samarbeta, men jag hade gett mig fan på att inte ge mig. Bara vänta ut honom. Och till slut så var det jag som gick segrande ur striden.

 

Efter det gick han rätt fint resten av passet. När jag tappade eftergiften lyckades jag hitta tillbaka till den, och när vi travade på volten i slutet gick han riktigt fint. Han är ingen lätt häst att komma underfund med, och man har inte mycket spelrum när det kommer till att göra rätt och göra fel. Att därför lyckas hitta de rätta knapparna och på egen hand kunna få honom dit jag ville var en skön känsla.