Helena

Igår gifte sig Kate Middleton med prins William, och det har länge spekulerats i vem som skulle få äran att designa hennes brudklänning. Det längsta strået drogs av Sarah Burton som är designer för Alexander McQueen.

Jag gillar verkligen den här klänningen, i synnerhet överdelen. Spetsen för tankarna till klänningen som Grace Kelly bar på sin bröllopsdag, och det två meter långa släpet var precis lagom (inget jag skulle vilja ha själv, men för en kunglighet passar det bra med lite längd). Den vackra slöjan var fäst i en tiara från Cartier, som Kate dagen till ära fått låna av drottningen.

Hon var otroligt vacker, och hon får full pott av mig.

Nej, jag fick faktiskt inte bara en köttbit på Marie Laveau igår. Där får man nämligen komponera ihop en meny själv, och allting kommer in på separata tallrikar och skålar. Min middag bestod således av biff, pommes frites, och vitlökssmör. Efter att ha frågat efter ketchup kom det in en liten skål. Senare visade det sig att jag fick betala 12 kronor för det. Inte ok. Men gott var det i alla fall.

Vi upptäckte dessutom att Håkan Hellström (som spelade på Cirkus igår) skulle ha sin officiella efterfest på Marie Laveau. Så jag och Helene stannade kvar till sent i förhoppnings om att Håkan och hans band skulle komma upp på scen och riva av några låtar. Men det enda bandet som spelade var skit, och ingen Håkan syntes till. Så vi fick besviket åka hem. Men kvällen var väldigt trevlig ändå.

Igår åt jag på Marie Laveau med Helene och Linnea. Det är bra att man får det man beställer. Kött.

Prins William har gift sig med sin Kate Middleton. Bilder kommer upp sen. Men jag tänkte först visa upp två av de mer berömda bröllopsgästerna- David och Victoria Beckham. Jag måste säga att David ser oförskämt bra ut (det är inte alltid hans olika stilar faller mig i smaken), och det kan ha något att göra med hans leende.

Victoria bär en egendesignad klänning, som drar bort fokus från gravidmagen. Det är en lite udda klänning, men jag gillar den. Hatten däremot är jag mer tveksam till. Den passar på Victoria, konstigt nog, men det ser ändå konstigt ut när den sitter i pannan. Som ett horn. Det kan ju inte vara någon som på allvar tycker att det är snyggt. Men å andra sidan fanns det andra bröllopsgäster vars hattar var ännu värre. Jag ska se om jag kan rota fram några bilder. Och hennes skor ser helt omöjliga ut att gå i. Men vill man vara fin...

Det var supermysigt att träffa Marielle i dag. Vi hamnade på Rivals terrass, där man har utsikt över hela Mariatorget, och det var riktigt skönt så länge solen låg på. Det blev varsin öl för oss, och en hel del ventilering av diverse problem och bekymmer. Sedan började solen försvinna ner bakom hustaken, och då bestämde vi oss för att lämna Rival och åka hem.

Dagen har varit helt ok, trots att jag inte är klar med allt jag vill vara klar med på jobbet. Det blir till att göra ett extra ryck i morgon, och det ska väl förhoppningsvis inte vara några större problem. Och i morgon är det dessutom fredag, vilket innebär kort arbetsdag och sedan helg. Härligt!

Nu ska jag snart börja plocka ihop mina pinaler och bege mig mot Mariatorget. Jag hoppas på att det finns något mysigt fik med en trevlig uteservering där i närheten, så att man kan lapa lite sol och fylla på sitt energiförråd. En sån där mysig kram som bara Alex kan ge skulle inte heller sitta helt fel. Men jag vet inte om han kommer över till mig i kväll, så den kramen kanske får vänta.

- Jag är vansinnigt sugen på cashewnötter. Kanske ska införskaffa några sådana på lunchrasten?
- Efter jobbet ska jag möta upp finaste Marielle. Tanken är väl att fika någonstans runt Mariatorget.
- Funderar redan nu på om jag kommer vara hungrig under fikadejten med Marielle. Jag tror att jag i sådana fall ska köpa mig en god sallad till kaffet. Vi får helt enkelt se till att hamna på ett ställe där de har bra sallader. Gärna en med avokado.
- Det stör mig lite att all frukt i fruktkorgen vid receptionen är slut, och att receptionisterna inte hunnit köpa mer. Några vindruvor eller ett plommon hade inte varit fel just nu.
- Jag har fått en väldigt fin present av min ännu finare pojkvän. Jag surar lite över att han köpt den till mig, men egentligen så är jag väldigt glad (men får han det klart för sig så kommer han väl aldrig lära sig att spara sina pengar istället för att slösa dem på sånt som jag kan köpa själv). Blir lite rörd över att han ger mig så dyra saker. Finast är han.
- Det var inte alls så jobbigt att ringa till Tele2 som jag var rädd för. Efter ungefär 15 minuters väntan och runtkopplande så fick jag prata med en tjej som kunde hjälpa mig. Jag såg dessutom till att inte bli blåst, utan hoppade på det som var mest gynnsamt för min plånbok. Mycket bra.
- Jag känner mig lätt stressad över alla arbetsuppgifter som jag måste hinna klart med i dag. Det är inte som att jag stressar, men jag vet att jag måste lägga på ett kol om det ska bli gjort innan klockan hemgång.
- I kväll är det både Jobbjägaren (heter det så?) och Lyxfällan på tv. Jag hyser en hatkärlek för sådana program. Å ena sidan blir jag glad över att de som är med får hjälp att styra upp sina liv, och de har onekligen ett underhållningsvärde. Men samtidigt blir jag så extremt provocerad och förbannad över att människor inte kan sköta sina liv, och lever som parasiter på andra. Jag blir så provocerad att jag kan mala på om det hur länge som helst med en upprörd falsettröst, så det är bäst att vi lämnar det ämnet nu.
- Än en gång- hur kan William och Kate lägga sitt bröllop en fredagsförmiddag? När hade de tänkt att vanliga, arbetande människor ska ha chansen att se tv- sändningarna? Jag älskar kungliga bröllopsyror, och satt klistrad framför tv:n när Daniel och Victoria, Haakon och Mette- Marit, Frederik och Mary, Edward och Sophie gifte sig. Och nu, när den brittiska kungafamiljen ska få en ny blivande drottning, skiter det sig bara för att britterna inte verkar veta att det är på lördagar folk är lediga. Illa.

Igår fick jag ett otroligt sug efter torkade aprikoser. Eller, egentligen inte aprikoser, men konsistensen av dem. De hade gärna fått vara lite sötare, men jag fick nöja mig med det som fanns. Alex var däremot inte helt nöjd med mitt inköp. Han tyckte att de smakade gammal tant. Och ändå tryckte han i sig flera stycken. Bra jobbat.

I Västertorps centrum står en staty föreställande en gubbe och en getabock. Då och då har gubben en stickad halsduk lindad runt halsen. Nu har en annan staty i Västertorp fått kläder. Moderiktiga sådana, dessutom, i en av sommarens hetaste färger- gult.

Humör: 7. Bra. Rätt glad, trots att jag precis blev överhopad med brådskande uppgifter på jobbet.
Energinivå (skala 1-10): 6. Känner mig lite piggare än igår, men är samtidigt väldigt trött. Att sitta framför datorn hjälper inte.
Skor: Turkosa Converse (fake). Tänkte att den klara färgen skulle vara en fin kontrast mot allt det svarta jag har på mig i övrigt.
Önskan: Att det inte dyker upp fler brådskande saker på jobbet. För det har jag inte tid med.
Låt som vägrar släppa taget: Veronica Maggio - Jag kommer.

Nej, lika fint väder som igår fick vi inte i dag. Men det har ändå varit ok, jag var ute en sväng och promenerade på lunchen. Nu, däremot, har solen sprungit och gömt sig bakom mörka moln, och risken för regn känns överhängande stor. Inte populärt. Men om det nu prompt ska regna så hoppas jag åtminstone att jag hinner hem innan eländet börjar. För paraplyet har jag inte med mig.

Det har länge varit känt att silvertejp i många lägen kan vara en räddare i nöden. Men det här användningsområdet var obekant för mig. Jag antar att vissa människor bara är mer kreativa än andra.

Humör: Jag är på rätt bra humör. Det var skönt att vara ledig fyra dagar, och det här är en kort arbetsvecka. På fredagar slutar jag ju dessutom tidigt, vilket gör veckan än mer angenäm. Förhoppningsvis lyckas jag fylla den med angenäma aktiviteter också. Just nu är det tomt i almanackan.
Energinivå (skala 1-10): 6. Egentligen borde jag vara mer utvilad än vad jag är. Det har inte varit några problem under helgen, men nu helt plötsligt är jag jobbigt trött igen. Det hade inte skadat att sova ytterligare ett par timmar i morse.
Skor: Svarta Converse.
Önskan: Att det blir lika härligt väder i dag som det var igår. Och att jag ska orka ge mig ut och jogga i kväll. Jag drömmer fortfarande om att bli en sån som gärna ger sig ut och springer. 
Låt som vägrar släppa taget: Snow Patrol - Chasing Cars.

All that I am
All that I ever was
Is here in your perfect eyes
They're all I can see

Det är fortfarande bara april, men i dag har det tamejsjuttsingen varit sommar ute. Nu har jag inte helt koll på termometern, men vid 11- snåret var det nästan 18 grader i skuggan utanför mitt köksfönster. Helt fantastiskt! Jag och Alex åkte in till Söder och promenerade från Hornstull till Skanstull längs vattnet. Varenda gräsplätt var befolkad av solbadande människor, och vattnet glittrade på ett sånt där sätt som man har längtat efter i ett halvår. Härligt!



Det var mycket folk i Tanto.



Alex njöt av solen.



Stockholn är en vacker stad.



Självklart skulle jag ut och sitta på stenen.

Det är inte roligt att laga mat när man inte har den minsta lust. Men det viktigaste är att det blev gott och att pojkvännen blev mätt och nöjd. Kan man bocka av de sakerna så glöms det tidigare missnöjet snabbt bort.

Det bästa med påskhelgen är all extra ledighet. Det blir som en liten minisemester, och jag känner mig betydligt mer utvilad än vad jag brukar göra under en vanlig helg. Och detta måste man ju förvalta på bästa sätt, vilket i dag var genom att baka scones. Så vansinnigt gott, och det känns lite lyxigare med hembakat bröd än köpebröd.

Det ser dessutom ut att bli riktigt, riktigt fint väder i dag, så jag och pojkvännen ska väl ge oss ut i solen vad det lider. Mitt förslag är en promenad på Djurgården. Vi får se om det faller i god jord hos Alex.

Jag är lite ledsen över att jag inte har orkat bry mig om att träna den senaste tiden. Jag promenerar en del, åtminstone på lunchen på vardagarna, men mycket mer än så är det inte. Det är en tråkig utveckling som jag nu vill försöka ändra på. Så klockan 10 i mrose gav jag mig ut på en liten joggingrunda. Usch, det var ett litet helvete. På tok för varmt för att röra sig i några högre hastigheter än vanlig promenadtakt. Men jag känner mig stolt och duktig över att jag faktiskt släpade mig ut. Det ska jag göra mitt bästa för att fortsätta med, men då får jag ge mig ut antingen tidigare på morgonen eller senare på kvällen, när solen börjat gå ner. Eller åtminstone inte värmer upp lika mycket.

I dag var det dags för påskfirande hos Alex familj. Det bjöds på lamm och sarmale, och tur som vi hade fick vi med oss lite sarmale hem. Lunchen kirrad i mrogon, sweet. Något ägg blev det dock inte för mig den här gången, men de var fina att titta på när de var så rosa.

Söndagsfrukost när den är som bäst: nygräddade scones och en kopp rykande varmt te.

Det har moffats rejält med påskmat i kväll. Precis som vanligt när min släkt träffas. Självklart passade jag på att fota allting, för varför bryta traditionen att bara ha massa bilder på släkten när vi äter och vad vi äter.

Påsken firades hemma hos min faster och hennes man. Jag kom hem med omplåstrad arm. Så kan det gå när man försöker klappa katter som inte vill bli klappade.

Det är påskafton, och varför inte skippa äggen och äta våfflor till lunch? Mycket godare. Fast å andra sidan lär jag få min beskärda del av äggen i kväll, när vi ska på påskfirande hos min faster och hennes man.

Jag måste säga att jag blev positivt överraskad av World Invasion: Battle Los Angeles. Det var en bra film, med tanke på att den handlar om aliens som anfaller Jorden. Massa action, knappt en scen var fri från skjutande och dödande. Lagom befriande en fredagkväll.

Ska man jämföra filmen med någon annan, så ligger Independence Day närmast till hands. Men jag måste säga att den här har en bit kvar innan den kommer upp till samma nivå som den sistnämnda. Här handlar det mest om pangpang, och inte om några djupgående porträtt av karaktärerna. Vilket är lite tråkigt, i synnerhet när mina annars så lättretliga tårkanaler inte ens började klia lite under de få scener där det var tänkt att man skulle bli känslosam.

Men det var trots allt en bra film, om man gillar actionfilmer i den här stilen. Av mig får den 3 av 5.

Snart sticker jag och pojkvännen iväg till stan för lite biomys. Filmen för kvällen är World Invasion: Battle Los Angeles, och jag har egentligen inga höga förhoppningar på den. Men jag har fått för mig att den kan ha drag av Independence Day, och med tanke på att det är något bra så kanske jag kan bli överraskad? Oavsett så ser jag sällan filmer av det här slaget på bio, och jag ser fram emot att bryta mönstret. Och så ser jag fram emot de obligatoriska biopopcornen. Yum.

Den här videon får mig verkligen att vilja åka till Göteborg i sommar. Vi kanske ska kika på om det finns en möjlighet till det? För om det är någon stad som jag mer än gärna återvänder till, så är det Göteborg.

Dagens middag bestod av ett hopplock av överblivna saker som fanns i kylen. Men man blev mätt på det med.

Igår lyxade jag och Alex till det med en plankstek på stan efter jobbet. Det var gott med en rejäl köttbit, i synnerhet som att jag var så galet hungrig efter att ha tvingats äta lunch betydligt tidigare än vad jag brukar, bara för att vi skulle ut på butiksbesök och jag var tvungen att anpassa mig efter mina kollegors hungermagar.

Humör: Det började inte så bra, men ju senare det blir desto gladare blir jag. Kan kanske ha någonting att göra med att när den här arbetsdagen är slut är man ledig i fyra dagar i sträck? Och i eftermiddag ska vi tydligen ut på butiksbesök och se om det är någon rull på försäljningen. Perfekt, då går tiden än lite fortare.
Energinivå (skala 1-10): Samma som ovan. Det började inte så bra, men nu skulle jag väl säga att den ligger på 7. Tänk vad lite sol och tankar på ledighet kan göra.
Skor: Turkosa Converse. Fake, köpta i Turkiet förra året. Dessutom är de lite små, så att springa i dem är inte att rekommendera om man vill försöka undvika stora skavsår. Men förhoppningsvis har jag snart töjt ut dem.
Önskan: Att dagen ska gå vansinnigt fort, samtidigt som att jag ska hinna med allting jag måste göra.
Låt som vägrar släppa taget: Veronica Maggio - Jag Kommer. Fast det är mest själva melodislingan som har fastnat, och inte så mycket texten.

Dagens middag, som pojkvännen slängde i sig innan han försvann ut genom dörren. En gammal hederlig broccolipaj, funkar i alla lägen.

För tredje dagen i rad har jag varit ute på en stärkande lunchpromenad. Men till skillnad från igår, när det var galet mycket folk i rörelse, var det den här gången nästan folktomt. Betydligt trevligare på så sätt. Men mindre roligt att det stod en karl i ett fönster högt, högt upp i det största höghuset i centrum och skrek att folk skulle sluta glo och gå därifrån, för han skulle komma ner. Och att en polisbil långsamt åkte förbi på gångvägen fick mig än mer fundersam. Det är härligt att jobba i Huvudsta ibland.

Humör: Faktiskt ganska bra. Tror att det har att göra med att den här onsdagen officiellt kan räknas som en torsdag, med tanke på att fredagen är en röd dag. Att bara ha i dag och i morgon kvar av arbetsveckan gör en jäkla skillnad.
Energinivå (på en skala 1-10): Fortsatt 5. Är galet trött, för självklart gick jag inte och la mig tidigt igår trots att det var planen. Istället stanande jag uppe längre än jag brukar (det blir ofta så, som någon slags motreaktion att jag faktiskt kan vara uppe fast jag inte borde, och jag förstår inte varför).
Skor: Svarta Converse. Äkta den här gången.
Önskan: Att jag kanske kan orka släpa mig ut och jogga lite ner jag kommer hem. De senaste dagarna har jag (när jag har suttit på jobbet) känt att det skulle vara trevligt att springa lite, men när jag väl kommer hem har jag tappat all den lusten.
Låt som vägrar släppa taget: Love Generation - Dance Alone. Och snälla, kan inte den låten bara lämna mitt stackars huvud.

Dagens middag: Fläskkarré, klyftpotatis, champinjoner, sallad, sparris och bearnaisesås.
Värsta lyxmiddagen på en helt vanlig tisdag. Men har man råvaror som nått sitt bäst före- datum får man se till att äta upp dem illa kvickt. I morgon ska jag ta mig an creme fraichen innan den blir för gammal, och resultatet är tänkt att bli en broccolipaj.

Det blev uteserveringspremiär. Dessvärre fanns det inga lediga platser i solen vid Medis, så vi fick sitta inträngda i ett mörkt och kallt hörn. Men det funkade ju det med, och strax innan vi skulle gå därifrån kom en servitör med varma filtar. Och även om det var lite väl kyligt, så känns det skönt att kunna bocka årets första uteservering från "Nu är det vår"- listan. På den listan vill jag även lägga till två humlor, en citronfjäril och en ridlektion på utebanan.

Tjohooo! Inte många minuter kvar, sedan är arbetsdagen slut och jag får springa ut i friheten och möta upp Helene vid Medborgarplatsen. Det är ju som bäddat för uteserveringspremiär, men å andra sidan är väl det lite beroende på hur många lediga sittplatser det finns. Kan tänka mig att det är stor åtgång på dem dagar som denna. Alla vill ta del av den så hett eftertraktade solen, och då gäller det att vara snabbast för att få en bra sittplats. Men får vi inte plats på någon uteservering hittar vi garanterat på något annat trevligt.

Det är härligt väder ute! Med tanke på att det var så nedrans kallt i morse var jag rädd att det skulle vara lite kyligare i dag, men icke. Efter att ha varit ute och promenerat i 25 minuter så fick jag upp värmen, och att frysa var det sista jag behövde oroa mig över.

En nackdel med att våren är här, är dock alla små kryp som vaknar till liv. Det är tamejsjuttsingen myror överallt, och jag vill inte tänka på hur många jag har dödat under mina lunchpromenader. Det ligger myrlik längs hela Huvudsta Strand. Det jobbiga är att de får det att krypa i kroppen på mig, och även fast jag vet att jag inte fått med mig några myror in så kliar det överallt. Jag kan känna hur de finns där, fast de inte gör det. Obehagligt.

Humör: Trött, vilket inte är så konstigt med tanke på att jag somnade på tok för sent igår. Men samtidigt ganska glad. Hade jag varit pigagre hade det här varit en toppendag.
Energinivå på en skala 1-10: 5. Hade jag varit hemma hade jag garanterat legat och sovit. Men det kan man inte göra på jobbet. Kanske ska dricka lite te och se om det hjälper mot segheten?
Skor: Lila Converse. Fast de är fejk och köpta i Turkiet. Dock en jäkligt bra kopia, enda skillnaden jag märker är att de är lite varmare än originalen.
Önskan: Att den här arbetsdagen ska försvinna fort. Jag vill att det ska bli torsdag eftermiddag, så att man kan få gå hem och vara ledig i fyra dagar. Jag behöver lite ledighet.
Låt som vägrar släppa taget: Håkan Hellström - Man måste dö några gånger innan man kan leva.

Gårdagens konsertsällskap var för övrigt Karin. Vi passade på att utnyttja det fina vädret innan vi stängdes in på Cirkus, och promenerade från Sergels Torg ut till Djurgården. Det var superhärligt att gå i solen längs vattnet, och det kändes verkligen som att sommaren är i antågande. Åh, som jag längtar efter sommar- Stockholm. Och i år ska jag banne mig bli ännu bättre på att verkligen ta tillvara på solen och värmen. Försöka tvinga mig själv att lapa så mycket sol att jag inte blir deprimerad när höstmörkret sluter sig kring oss.

Att gå och se Håkan två dagar i rad har jag gjort förut, och det bästa är att det inte blir uttjatat. Dagens konsert var faktiskt bättre än gårdagens, och så här i efterhand är jag vansinnigt glad att jag faktiskt gick på båda. Fyra låtar var utbytta, och samtliga nya låtar gillar jag bättre än de från igår. Vilket bara optimerade den redan galet bra låtlistan. Kvällens stora överraskning kom när Lars Winnerbäck gjorde ett gästspel på För sent för Edelweiss. Jag har inte sett Håkan och Lasse spela tillsammans sedan den där Kalasturnén för en herrans massa år sedan, så det var ett välkommet samarbete.

Nya låtar för kvällen: Brännö Serenad, Minnen av Aprilhimlen, Förhoppningar och Regnbågar och Det är så jag säger det/ Kärlekens tunga.

Jag är så otroligt, vansinnigt glad! Så glad att jag nästan känner mig lockad att köpa biljetter till de två extrakonserterna som kommer äga rum i slutet av april. Det går liksom inte att överdosera Håkan. Det enda dumma är ju att 400 spänn för en biljett är ganska mycket pengar. Det blir liksom 800 femtioörestuggummin.

Den här dagen bjuder på ett härligt vårväder. Jag var ute och promenerade på lunchen, och insåg snabbt att det var lite väl varmt att ha jackan på sig. Det får bli till att ha en tunnare kofta på jobbet som får användas på lunchpromenaderna, för den där jackan behövs trots allt på morgnarna när det är lite kyligare ute.

På dagordningen i dag (eller i kväll, med tanke på att klockan trots allt är rätt mycket):

Jobba ett litet tag till, men den tiden går fort.
Möta upp Karin i stan.
Eventuellt ta en fika eller promenera till Djurgården- eller kanske slå ihop de två och köpa med sig fika på promenaden.
Se Håkan Hellströms andra konsert på Cirkus för den här gången.
Försöka att ta mig hem snabbt och smidigt, vilket lär bli svårt.
Förhoppningsvis somna bredvid min Alex. Fast han kanske sover hemma i natt med tanka på att jag kommer hem sent.

Jag har äntligen sytt i den förbaskade knappen i vårjackan. Det är inte första gången som jag behövt göra det, vilket syns när man tittar på jackan. Det är lite snett och vint, men jag försöker inbilla mig att det bara är charmigt... Om man nu överhuvudtaget upptäcker det, vill säga.

När Håkan Hellström spelar i Stockholm ska det mycket till för att jag ska missa en konsert. I kväll spelade han på Cirkus, och trots att jag har gnällt lite över att inte ha fått tag på någon ståplatsbiljett så var det rätt trevligt att sitta också. Platserna var riktigt bra, och man hade gott om utrymme att stå och dansa om man så ville. Vilket typ ingen på vår sektion hade lust med, så det kändes rätt ensamt. Men sånt kan man inte alltid bry sig om.

Det var grymt bra tryck i alla fall, och låtarna var en blandning mellan gammalt och nytt. Lite tråkigt att han inte avslutade allt med Vi två, 17 år, som han har gjort de senaste gångerna jag sett honom. För Du är snart där, som nu fick avsluta ger inte den där känslan av att man vill ha mer, mer, mer. Och det är lite tråkigt, för det blir ett lite klumpigt avslut på konserten.

Och jag såg allt att Mona Sahlin stod upp några rader framför oss och dansade till Tro och Tvivel. Tänk inte trodde jag att hon gillade Håkan. Säpovakterna såg inte lika roade ut.

Nu kanske du undrar varför jag ligger här med mascaratunga ögonfransar? Smink brukar ju sällan förekomma på söndagar i min värld, och det här är en sådan söndag när jag faktiskt bryter mot detta. För man vill ju vara fin när man ska gå på konsert med den allra finaste Håkan Hellström. Han spelar på Cirkus i kväll, och självklart ska jag dit. Jag ska även dit på morgondagens konsert, och med tanke på att jag då har ståplatsbiljetter (från dagens sittplatser) så finns det en risk att euforin når en än högre topp då. Härligt!

Dagens kulinariska middag bestod av en stor flottig pizza. Gott, även om jag nu känner mig rätt flottig själv. Men jag var inställd på just pizza, för jag trodde att jag skulle vara bakis i dag. Att jag knappt skulle dricka någonting igår räknade jag inte med, men det var för sent att ångra sig i dag. Pizzasuget hade redan hunnit slå rot i magen på mig, och det kändes dumt att kämpa emot.

Jag har många fina örhängen, men de som föreställer Eiffeltornet hör till favoriterna. Så otroligt fina. De får min reslust att vakna till liv, och just Paris vill jag hemskt gärna återvända till. De nenda gången jag var där fick jag bara 24 timmar i staden, och även om vi hann med väldigt mycket så räckte tiden inte till. Så att återvända är ett måste.

Igår firade vi att Jennie fyller 25 år på torsdag. Det blev en lugn tillställning, både jag och Alex var för trötta för att parta loss. Men det hindrade oss ändå inte från att stanna till kl 02:50. Då fick vi oss en ganska så trevlig promenad hem. Johan och Jennie bor uppe på Åsen, så det är raka spåret hem till mig, tar ungefär 20- 25 minuter beroende på hur fort man går.

Tyvärr så fotade jag inte så mycket, och de bilder som togs var väl inte någon jättehöjdare.

Dagens middag: Lax, ägg sparris, sallad, paprika, zucchini och sås på creme fraiche och fetaost.
Och det bästa- jag lagade maten, vilket innebär att Alex diskar.

Igår år jag och Alex middag på Helenes Krog vid Mariatorget. Vi hade tur och fick bästa bordet precis vid fönstret. Det var en supermysig kväll, och extremt välbehövlig. Men när vi kom hem vid kl 21:30 somnade vi ganska snart ovanpå sängen, när vi egentligen bara skulle vila lite och låta maten sjunka ner. När v vaknade hade klockan hunnit bli 02:20, så det var bara att borsta tänderna och hoppa ner under täcket på riktigt. Så kan det gå en fredagkväll.



Jag hade lite svårt för att bestämma vad jag skulle äta till förrätt...



... men bestämde mig sedan för vitlöksbröd med mozzarella.



Till varmrätt åt jag biff med klyftpotatis, majskolv, vitlökssmör och två olika såser. Det är en gammal favorit som jag alltid tar när jag äter på Helenes Krog.



Jag gillar att tallrikarna är så gigantiskt stora. Galet.

Jag försöker kicka igång eftermiddagen med lite Cass Elliot.

Godaste yoghurten just nu är helt klart Yoggi Samoa. Otroligt frisk och fruktig smak, som jag inte kan få nog av. Som godis fast ändå inte. Snodde dessutom åt mig det sista alldeles nyss. Ma nfår passa på när Alex inte är hemma...

Alex tröttnade på att jag använder billigt skitschampo. Han vill att jag ska använda produkter som faktistk gör underverk för mitt hår, och efter att jag sagt att jag inte tänker köpa massa dyra saker så tog han saken i egna händer. Han kom hem med de största schampo/ balsamflaskorna jag sett, och dyra var det tydligen också. Nu hoppas jag att de gör skäl för sitt pris.

Jag har köpt en ny scarf, och jag bara älskar allt med den! Underbar blå färg och massa svalor som flyger. Ett fynd om H&M.

Det blir ingen ny frisyr för mig i dag och jag är fortfarande förbannad över det som den så kallade kompisen skrev. Men jag ska försöka att inte tänka på det, och istället vara glad över att det äntligen är fredag. En fredag som har varit extremt efterlängtad med tanke på att jag hela veckan har legat en dag före i tanken. Och det är inte kul att tro att det är onsdag när det egentligen är tisdag.

Jag tror att kvällen kommer att bjuda på en middag ute på stan. Jag föreslog det snabbt för Alex i morse, och han nappade. Så nu ska jag bara försöka boka bord någonstans. Förhoppningsvis kommer det att muntra upp mig lite mer. För jag vill inte vara sur och grinig.

Jag är riktigt jäkla förbannad. Så arg att det pyser rök ur öronen och sprutar eld ur munnen så fort jag försöker prata. Det händer inte så ofta, jag är ganska from och beskedlig av mig, men jag kan inte acceptera när så kallade vänner snackar skit bakom ryggen på mig och de jag tycker om. Det är dessutom inte första gången som den här tjejen går så långt över gränsen att hon är halvvägs till Mongoliet vid det här laget. Hon är så sjukt bitter, och drar sig inte för att ösa ur sig en massa skit i sin blogg (som jag antar att hon tror att ingen läser...?). Och sedan ska hon vara trevlig och gullig när man träffar henne face to face. Jag köper inte det.

Jag tänker inte längre tolerera hennes skitsnack. Hon ska få veta att hon lever, och jag hoppas så in i helvete att hon skäms så att öronen ramlar av när jag konfronterar henne. För det hon sysslar med är inte ok. Man kastar inte skit på mig eller min pojkvän ostraffat.

Jag tyckte att den här dagen var rätt bra, eller åtminstone betydligt bättre än de senaste tråkdagarna. Solen skiner, det är torsdag- snart helg. Men. Så ringde frisören och meddelade att min klipptid i morgon måste bokas om för hon som skulle ta hand om mig är sjuk. Inte att höra för någon som har väntat två månader på att det ska bli den 15 april. Och de har så jäkla fullt i kalendern att nästa lediga tid som inte är mitt på dagen, är den 25 maj. Det är dessutom en onsdag kl 16, så jag måste gå rejält tidigare från jobbet. Men jag har inget val. Jag är fast.

För två månader sedan köpte jag ett erbjudande på Groupon, klippa och slinga håret på den här salongen för 550 kronor istället för 1850 kronor som det vanligtvis kostar. Galet bra erbjudande, bortsett från att jag fick vänta två månader på att få en tid som passade. Men jag kan å andra sidan förstå det med tanke på att det var 400 personer som köpte samma deal. Klart det blir svårt att få tid. Nackdelen är nu att jag inte bara kan avboka och gå till någon annan frisör, för jag har ju redan köpt och betalat för min behandling.

Så jag får snällt acceptera att gå en och en halv timme tidigare från jobbet istället för en halvtimme, och att detta inte blir förrän om mer än en månad. Tråkigt är bara att jag inte klippt mitt hår på sju månader, vilket är i absolut mesta laget. Så läget känns rätt akut. Usch, jag är så sjukt jäkla besviken. Nu handlar den här dagen bara om depp igen. Kul. Tack.

Fem filmer som jag gärna skulle se på bio.

Scream 4, mest för nostalgin. Men den kan ju vara bra.

Let Me In. Ganska självklart med tanke på att jag både har läst boken och sett den svenska filmen, och tycker att båda är fantastiska. Äntligen en vettig vampyrfilm istället för allt Twilighttrams, och att Chloe Moretz är med är bara en bonus.



Red Riding Hood. Det ska bli intressant att se hur de har tolkat den här gamla klassikern. Jag gillar att de går tillbaka till berättelsens ursprung.



Water For Elephants. Jag är svag för gamla cirkusar och Reese Witherspoon är en stor favorit. Jag tror att den här filmen kan vara riktigt, riktigt bra.



Pirates of the Caribbean: On Stranger Tides. Förklaring helt onödig.

Kan man dö av svält om man åt frukost för fyra timmar sedan? 'Cause it sure feels like it.

I dag är inte heller en bra dag.

Galet trött, vilket kan härledas till att jag somnade någon gång runt 23:45 igår. Egentligen inte toksent, men jag verkar ha fått i mig lite av John Blunds trötthetspulver, för det är vansinnigt svårt att hålla ögonen öppna överhuvudtaget.
Varför ska det vara så himla kallt ute? Det är ett litet helvete, för nu när våren är här (eller, ja...) tänker jag inte på att det kan vara bra att dubbelstrumpbyxa. Jag har bara ett par tights på mig, som jag dessutom har upptäckt ett jäkla hål i trots att de är sprillans nya. Inte ok.
Den där knappen tll vårjackan har fortfarande inte blivit fastsydd, och jag inser att det är i dag det måste ske.
På fredag ska jag klippa mig (det är ok att göra vågen och jubla). Men jag har aldrig varit hos den frisören tidigare, så jag tänkte åka och kolla upp vägen dit efter jobbet. Lagom roligt, men jag vill inte stå där som ett fån på fredag och inte hitta.
Jag tycker att det borde vara torsdag i dag. Den här veckan har ju varit så extremt lång, och varje gång jag inser att det bara är onsdag känner jag mig lurad. Riktigt jäkla blåst på konfekten.

Fast det finns förstås bra saker också.

Jag fick vakna upp bredvid min Alex. Att det sedan inte fanns någon frukost till honom var väl en missbedömning, men å andra sidan lyxade han till det med en Donkenfrukost.
Nytt avsnitt av Grey's Anatomy i kväll.
Om någon timme har halva arbetsveckan gått, och den andra halvan brukar ju trots allt rulla på snabbare.
Jag har med mig en kalasgod matlåda, som jag faktiskt börjar längta lite efter redan nu.

Av någon underlig anledning har jag ont i huvudet i dag, när jag rent logiskt borde ha haft det igår. Ologiskt och vansinnigt irriterande. Men det kanske har med väderomslaget att göra? Jag hör vanligtvis inte till den skara som kroppsligen känner av väderomställningar, men det är den enda anledningen jag kan komma på nu. Visserligen är jag ju dessutom jäkligt förbannad på att gårdagens vackra väder har bytts ut mot det gråa och kalla igen. Fick jag bestämma skulle det vara härligt vårväder varje dag, men jag får ju aldrig bestämma någonting och då får vi dras med den här skiten.

Andra tankar jag har just nu:

Kul att tvätta i kväll. Verkligen jättekul.
Jag måste fixa matlådor i kväll. Men vad? Enkelt, snabbt och billigt.
Hoppas att den där nissen i Solna hör av sig, så att vi kanske kan få igenom ett lägenhetsbyte. Vill verkligen ha den där lägenheten i Svedmyra.
Desperate Housewives i kväll- missa inte!
Hur kan det bara vara tisdag? Jag vill ha helg nu.
Orka sy den där jäkla jackknappen i kväll.

Kvällens soundtrack: En gammal Bondfavorit.

Igår plockades vårjackan och vårskorna fram ur gömmorna, och det var väl inte en dag för tidigt. För nu jäklar i mig är våren här för att stanna, så är det bara. Men. Det var inte direkt en hit att upptäcka att en knapp i jackan hade ramlat av, och att efter lite funderande komma ihåg att jag hade alla intentioner i världen att sy fast helvetesknappen innan våren kom. Men det hade jag ju självklart inte gjort (otippat...). Lösningen: Hänga en sjal framför, så att det inte syns. Så måste jag göra även i morgon, med tanke på att jag har ägnat kvällen åt att titta på Grey's Anatomy istället för att sy fast knappfan.

Marielles presenter matchade mina sängkläder. Ganska snajsigt. Men tro nu inte att det var planerat. Nej, nej, it was all slumpen.

För en vecka sedan fyllde Marielle år, och detta firades igår med en brunch i hennes och Davids nya lägenhet i Sollentuna. De hade dukat upp med så ofantligt många godsaker, och det var precis lika gott osm det såg ut att vara. Jag och Alex stannade till kl 22:15, vilket var längre än vi hade tänkt. Men å andra sidan hade vi så vansinnigt trevligt, och då är det ju tråkigt att inte ta tillvara på det. Vi plockade fram Guitar Hero, och spelade och sjöng så att fingrar och stämband blödde (nåja). Men jag hade kanske inte behövt dricka alla de glas vin som jag tryckte i mig. Fast å andra sidan, är det födelsedagsfirande så är det.

Med tanke på att jag drack några glas vin för mycket igår, borde jag ha rätt ont i håret i dag. Men av någon anledning har jag lyckats lura baksmällan åtminstone någorlunda bra, och jag mår inte alls så dåligt som jag förutspådde. Vilket är en lättnad med tanke på att det trots allt är måndag och jag sitter på jobbet. Visserligen hade jag gärna sovit ett par timmar till om jag hade fått chansen och jag försöker peta i mig en jäkla massa vatten, men i övrigt så lider jag inte av gårdagens vinpimplande. Det är nästan som att vara 20 år igen.

Dagen har nästan uteslutande tillbringats i Sollentuna, och av någon anledning är jag för närvarande inte helt nykter (trots att det är söndag). Mer om detta i morgon. Nu avslutar jag istället dagen med lite nudlar och The Wonders- That thing you do. Så galet bra film, och så galet bra låt. En stor favorit.

Alex tycker att jag ser ut som E- type när jag stoppar in en lime i munnen. Jag är inte helt nöjd.

Dagens middag:

Färsk pasta
Sås på champinjoner, lövbiff, paprika, fransk senap, buljong, matlagningsgrädde, dragon.

Mycket gott, ett bra gemensamt hantverk av mig och min karl. Dessutom ett par glas vin på det, vilket är helt i sin ordning en lördagkväll.

Jag verkar inte ha så mycket val vad gäller att välja aktivitet i dag. Pojkvännen tvingar mig att städa, och jag gör nog bäst i att göra som han säger. Annars lär det väl vara sura miner här hemma resten av kvällen. Så bästa taktiken är att blidka honom och städa på. Tråååk.

Parmiddagsstafettpinnen landade i dag hemma hos Linnea och Johan i Råcksta. Som vanligt var alla lite trötta och sega, men det är ju så på fredagar. Man orkar inte riktigt vara på topp lika länge som om det hade varit en lördag. Men kvällen var väldigt trevlig ändå, trots hängande ögonlock. Och nu har stafettpinnen lämnats över till mig och Alex, så om en månad är det vår tur att stå redo att bjuda på middag.



Det bjöds på lasagne och sallad.



Efterrätten var supergod. Vispad grädde, blandad med vaniljkesellao ch digestivekex. Och så lite hallon på det.

Jag förstår att ni håller på att förgås av nyfikenhet på hur det går för mig i min lilla hälsoutmaning. Jag kan lugna er, och säga att det går finfint. Jag hade vänner över på middag förra helgen, och då blev det en chokladfondant, och när Alex fyllde år åt jag en liten bit tårta. Utöver det har jag hållit mig i styr, och tagit mina små promenader som jag ska. Jag var till och med ute och joggade i förrgår (visserligen inte så länge, men ändå). Och jag är inte alls lika sötsugen nu som jag var för ett par veckor sedan. Då ville jag ha choklad mest hela tiden, nu är det enkelt att tacka nej när Alex sitter bredvid och moffar födelsedagschoklad. Fast lite kladdkaka hade fan inte suttit fel...

Bara tanken på att det är fredag gör mig betydligt gladare. Och därför tänker jag lista några saker som jag tycker om, saker som jag blir glad av.

När de första snödropparna tittar upp ur marken på våren.
Att gå på en vacker strand, och det är tillräckligt sent på eftermiddagen för att sanden ska vara behagligt varm istället för brännhet.
När Alex fjantar sig och sedan kryper tätt intill för att få närhet.
När det slutar regna och en regnbåge exploderar på himlen.
Barn som skrattar.
När det spelas en låt jag verkligen tycker om när jag är ute och dansar.
Djur i allmänhet, och i synnerhet om de är söta och lurviga.
Varma sommarnätter när varken jacka eller tjock kofta behövs.
När Alex är på bra humör och mår bra. Då är jag som gladast.

I dag har inte varit någon bra dag. Vid lunchtid fick jag så vansinnigt ont i nacke och skuldra att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Men snål som jag är vägrade jag att gå hem (jag är ju inte sjuk), utan satt kvar vid mitt skrivbord till kl 17. Väl hemma har jag inte gjort något annat än att titta på Grey's Anatomy. Det är min senaste drog, även om jag har sett i stort sett alla avsnitt tidigare.
Jag har i och för sig hunnit med att duscha och tvätta håret, vilket var extra viktigt då vi är bortbjudna på middag i morgon. En liten värktablett av det starkare slaget har jag också passat på att svälja, för jag vill verkligen kunna sova i natt. Hatar att ligga och vrida mig utan att någon sovställning fungerar.

Nu väntar John Blund.

Jisses, ibland springer tiden iväg. Senast jag tittade på klockan var hon 10:09, och nu helt plötsligt är hon 12:49. Vad hände? Inte för att jag klagar, det är bara skönt att arbetsdagen rullar på, men lite förvånad är jag. Jag önskar att jag sprang lika fort som tiden. Det kommer aldrig att hända.

Annars då? Jo tack, bra bortsett från att jag fortfarande har galet ont i nacke och skuldra. Hade lite problem med att sova i natt, låg och vände och vred på mig och försökte hitta bekväma sovställningar. Men det är svårt när allt gör ont.

Och nu ska jag ta en sväng förbi receptionen och se om det finns någon frukt kvar. Vindruvor är att föredra.

För första gången i mitt liv har jag i dag varit ute och joggat. Jag har sprungit lite på löpbandet, men aldrig joggat "på riktigt", ute i naturen. Om man nu kan kalla Mälarhöjdens villaområde för naturen. För det var där jag var ute och sprang i dag. Fy satan. Jag trodde att jag skulle dö. Det gjorde ont överallt, och lungorna var nära att sprängas, alternativt brinna upp. Det där med att bli en löparmänniska känns avlägset just nu. Men jag antar att man inte ska ge upp så lätt.

Jag slutade när jag inte orkade mer. Resultatet:
1.9 km
ca 11- 12 minuter

Reese Witherspoon är ju som bekant väldigt nygift med Jim Toth, och nu finns bilderna från deras bröllop för allmän beskådan i People Magazine.

Jag gillar verkligen att hon kör på den enkla linjen. Utsläppt hår som pryds av en slöja. En vacker blombukett där blommorna skulle kunna komma från hennes egen trädgård. Klänningen är från Monique Lhuillier, och jag gillar att den är ljust rosa. Vitt bär man bara på sitt första bröllop, och med tanke på att Reese tidigare varit gift med Ryan Phillippe så var den färgen förbrukad. Hon får definitivt ett plus i kanten för att hon håller sig till den traditionen.

Igår svängde jag förbi Stadium och införskaffade mig ett par löparbyxor och en löparjacka. Jag har ju en liten dröm om att jag ska bli en sådan där människa som tycker att löpning är vansinnigt roligt och den perfekta träningsformen, och ett första steg för att nå dit är ju att ha rätt kläder. Jag har inte haft något som har fungerat i den väderlek som råder, och då är det bara att köpa nytt. Jag räknar ju med att få valuta för pengarna.

Vad jag vet är att jag tycker att det är skitjobbigt att springa. Jag orkar fem minuter, sedan får jag andnöd och kippar efter luft som en fisk på torra land. Men jag tänker köra taktiken "spring så långt du orkar, gå sedan resten av sträckan", för att sedan upprepa detta varje gång jag ger mig ut. Jag har fått för mig att konditionen kommer att förbättras avsevärt ganska så snabbt, och att den där sträckan som jag orkar springa kommer att bli längre och längre.

Planen för dagen är att om bara regnet håller sig borta så kommer jag inviga mina nya löparkläder efter jobbet. Mitt nya löparliv startar i dag. Hoppas bara iPoden är laddad.

Så här såg jag förresten ut i lördags när vi firade Alex. Inte mycket till bild, men jag älskar kjolen. Veeery nice.

Min dag hittills.

Jag har ägnat mycket tid åt att försöka sitta på ett sådant sätt att det onda inte känns. Eller åtminstone känns lite mindre.
Jag har ätit upp alla vindruvor i fruktskålen vid receptionen. Berätta det inte för någon.
Jag har klarat av veckans andra lunchpromenad.
Jag har saknat min pojkvän. Det kändes lite surt att behöva gå hemifrån imorse när han fortfarande låg kvar i sängen.
Jag har fått en gigantisk flagga med företagsloggan som jag kan sätta upp på väggen på mitt kontor. Fast jag vet inte riktigt hur jag ska lyckas med det. Tejp? Häftstift?
Jag har inte orkat arbeta, men insett att jag måste. Helgen är inte förrän om flera dagar.
Jag har skrivit en lista på saker jag vill köpa ganska så omgående. Helst i dag.
Jag har ätit oxfilé. Det är bra att besöka föräldrarna ibland, speciellt när man får med sig massa bra matlådor hem.

Jag funderar på att amputera vänstra delen av nacken och skuldran. Har så helvetiskt ont just nu, och den lösningen borde ju garanterat ta bort smärtan.

I dag var jag och Alex på en lägenhetsvisning i Svedmyra. Det var dock inte förrän kl 20:20 på kvällen, och det kändes dumt att åka hem emellan för att sedan transportera sig över halva stan igen för att komma till lägenheten. Vi gjorde därför det enda rätta. Jag ringde mamma och bjöd in oss på middag i mitt barndomshem (som ligger på tio minuters promenad från Svedmyra). Pappa skjutsade oss senare både till visningen och hem till Västertorp efteråt. Jag fick dessutom med mig tre matlådor hem, och har nu resten av veckans luncher kirrade. Sweet.

Det har inte varit jätteroligt väder i dag, men det stoppade inte mig på min lunchpromenad. Det var skönt att komma ut i friska luften efter att ha suttit instängd på kontoret hela förmiddagen. Fick sällskap av ett gäng ankor, som flockades runt mig när jag satte mig på huk för att fota dem. De hoppades väl på att jag skulle dela med mig av någon form av mat, men tyvärr hade jag inget att erbjuda på den fronten. Kanske ska ta med mig lite bröd någon dag och mata dem?

Det enda roliga med Huvudsta är att det finns en väldigt vacker strandpromenad och ett stall. Så lunchpromenaderna är åtminstone rätt angenäma. I synnerhet om jag har haft en dålig förmiddag på jobbet, och känner mig lite nere. Då promenerar jag bort till stallet och tittar på hästarna. Ända sedan jag var liten har jag älskat hästar, och att gå ner till dem och känna deras doft och kanske klappa dem lite gör underverk för mitt humör. Bästa terapin någonsin.

Födelsedagsfirandet för Alex fortsatte i dag med hans familj.



Det bjöds på smörgåstårta...



... och kyckling, potatissallad och sarmale (kåldolmar).



Som sig bör vid födelsedagsfirande, bjöds det även på tårta. Den här gången både fruktvarianten...



... och en choklad/ gräddvariant.

Alex fick ett garnnystan till sitt ankbröst igår. Eller som han själv sa, Barbapapahår.

Igår firade vi Alex. Först bjöd vi hem en gång kompisar till mig, där det bjöds på snittar och fördrink. Sedan åkte vi in till Patricia, där vi åt för halva priset i deras vip- rum. Efter det blev det dans halva natten, Supertrevlig kväll, och vi kom inte hem förrän klockan närmade sig halv 5 på morgonen.

I dag fyller min fina pojkvän 25 år. Vi har firat honom både igår och i dag, och efter ett himla velande och funderande valde jag att ge honom en upplevelse i present. Vi ska gå på glasblåsning. Annorlunda och något som han garanterat inte skulle komma på att göra själv. Jag är övertygad om att det kommer bli awesome.

Stort grattis på födelsedagen, baby! Du är det finaste jag vet.

Dagens frukost: Överblivna snittar från gårdagen. Dessa åts i sängen. Så får man göra när någon fyller år.

Jag fick blommor av både Marielle och Nilo när det var över på mddag i fredags. Jag älskar ju blommor, även om jag har lite svårt att lyckas hålla krukväxter vid liv, så jag blev jätteglad.



Nilos mamma äger en blomsteraffär, och Nilo hade med sig en fin bukett därifrån. Jag älskar liljor, och vad den andra blomman heter kommerj ag inte ihåg, men den var fin den också.



Av MArielle fick jag världens sötaste små påskliljor. Älskar att den gula färgen får mig på så bra humör. Nu ska jag bara få den att överleva. Sol, vatten och kärlek.

Igår hade jag Marielle och Nilo över på middag. Egentligen skulle även Shadi och Helene ha varit med, men nyfödda bebisar i andra städer och sjukdomar gjorde så att vi blev tre. Och det var väldigt trevligt, även om vi alla var lite trötta.



Fina flickor.



Förrätt: Avokado med skagenröra, löjrom och räkor.



Varmrätt: Färsk pasta med sås på kyckling, paprikao ch paprika/ chili- creme fraiche. Till detta en sallad.



Dessert: En perfekt chokladfondant med hallonsås.

I dag är en riktig tråkdag. Jag känner mig alldeles mosig i huvudet, och fick jag bestämma hade jag varit ledig i dag. Men det är tre veckor kvar till nästa röda dag i almanackan (som inte är en söndag), och även om det känns som en evighetstid så tror jag nog att det kan gå ganska så snabbt. I synnerhet om vädret skärper till sig lite. För just nu är det fan inte ok, what's up with det här jäkla höstvädret egentligen? Det enda som avslöjar att det är vår är krokusarna, snödropparna och alla andra små blommor som har börjat ploppa upp ur marken. Var är solen? Jag vill plocka fram mina solglasögon och sitta på någon mysig uteservering (även om jag måste ha en filt lindad kring mig).

Det blir väl till att köpa fler tulpaner och sitta inne och låtsas att det är vår istället. Och byta ut de vanliga glödlamporna mot extra starka för att skapa en illusion av solen. Ibland måste man ta till extrema åtgärder.