Helena

I helgen var det Maskin Expo- mässa ute på Barkarby flygfält. Vår fina biogaslastbil fick vara med, och stå i Volvos monter. Nästan hela min avdelning var där, och delade ut gratis dricka och choklad till besökarna som passerade förbi. Tyvärr gjorde vi alla samma miss- glömde sololjan hemma. Det var galet varmt, och solen gassade. Att använda solglasögon var inte så smart. På fredagen kallades jag för Tvättbjörnen av en kollega. Bakom min rygg, dessutom. Snajsigt.

Men trots att ansikitet blev lite rött (jag matchade tröjan), var det jäkligt kul att vara med på mässan. Även om jag inte är så intresserad av lastbilar och grävmaskiner egentligen...

Lastbilschaufför? Ja, varför inte? Kanske bara ska införskaffa det där körkortet först.

Jag bara undrar en sak. Hur i helvete gick det till? Charmig tjej, visst. Men what's up with her voice? Ska vi ha en tävling om vad vi tror det är som har fastnat i halsen på henne? En groda, en kråka, farmors hosta? Jag gillart inte jättemycket. Fel låt vann, men jag är inte jätteupprörd. Det hade kunnat vara värre. Pottfrisyren från Serbien eller fjärilarna från Vitryssland hade kunnat ta hem det.

Anna lyckades inte ta oss vidare till finalen i Eurovision Song Contest. Inte särskilt förvånande, om du frågar mig. Ingen låt i den svenska uttagningen höll egentligen tillräckligt hög klass för att skickas till Norge. Men. Anna var betydligt bättre än många av de internationella bidragen, och hade hon tävlat i den första semifinalen hade det nog gått bättre. Nu blir finalen lite tråkigare.

Jordgubbar är fasiken bland det bästa med sommaren.

Jag och Alex kattvaktar i en vecka. Då är det jättebra att Alex tentapluggar just nu, för då kan han vara hemma hela dagarna och ta hand om Colfax. För let's face it, det är en krävande katt. Om det inte är ett konstant gosande blir hon lätt lite putt. Men å andra sidan är hon ju jäkla söt, så att gosa är inte någon stor uppoffring.

I förrgår kom Alex till mitt jobb och överraskade mig med ett fång rosa rosor. Bara för att han tycker så mycket om mig. Och lite för att jag är ledsen över att han ska åka till Kina. Världens bästa pojkvän? Ja.

Jag har inte berättat att min Alex åker till Kina om ett par veckor. Det har jag knipit käft om, för jag är inte särskilt glad över att han blir borta en hel månad. Bara tanken på det får mig att börja deppa, så jag försöker att inte tänka på det. Vilket inte går så bra. Fast egentligen hoppas jag att han får världens bästa resa. Annars är det ju onödigt att han åker.

Jag och Alex struntade i att laga mat igår, och hamnade istället på Athenas Kolgrill i Fruängen. 356 pix för mat och varsin öl till oss. Väldigt värt. Och väldigt gott. Och väldigt mycket onsdagslyx. Mer sådant efterlyses.

Är det ett skämt att Katrin Zytomierska och Bingo Rimér har döpt sin son till Ringo?

I dag har det varit biosöndag. Perfekt, med tanke på att det har regnat i stort sett hela dagen. Filmen som var på tapeten var Prince of Persia.

Jag har aldrig spelat tv- spelet som filmen bygger på, men jag tycker att den där tv- spelkänslan infann sig ganska bra ändå när Jake Gyllenhaal klättrade på väggar och hoppade från hustak till hustak. Själva storyn var lite väl fattig, tycker jag. Man förstod tidigt vem som var skurken, och hur det hela skulle sluta. Men å andra sidan var ju som sagt Jake Gyllenhaal med, och Jake Gyllenhaal är alltid Jake Gyllenhaal. Även om han är mer Donnie Darko än Prins Dastan.

Så. Jag är inte jätteimponerad. Men det var en ok film. Två timmar action, som fördriver en eftermiddag utan att för den skull vara tråkig.

Jag fick en present av Helene igår. Istället för blommor. Jag gillar att hon hade gjort sig besväret att slå in den i presentpapper. Det blir så himla mycket roligare då.



Innehållet var inte heller fy skam. Jag. Älskar. Belgisk choklad. Älskar.

Igår hade jag Helene och Linnea över på middag. Det var en trevlig kväll fylld med skvaller och både oseriösa och allvarsamma samtalsämnen. Energinivån blev dock allt lägre ju längre kvällen fortskred, och den slutade med att vi satt och tittade på klipp från gamla tv- serier från nittiotalet på Youtube. Sedan hamnade Helene mitt i en knivskärning när hon åkte hem med tunnelbanan. Det var ett mindre roligt avslut på kvällen.

Här hade jag tänkt skriva ett hyllningsinlägg om hur jäkla duktiga våra svenska pojkar i Tre Kronor är. För det är de ju faktiskt. Riktigt jäkla grymma. Men det roliga försvann i samma stund som att tjeckerna satte en puck i mål när endast sju sekunder av VM- semifinalen återstod, och därmed utjämnade till 2-2. Sedan förlorade Sverige på straffar. Inte ok. Och för jäkla tråkigt för de svenska spelarna. De hade en säker VM-medalj i sina händer, men den försvann. Surt.

Helst hade jag varit ute i det fina vädret just nu. Suttit på en filt i gröngräset och picknickat. Kanske haft med mig en bra bok eller bara trevligt sällskap som man hade kunnat skvallra med. Men jag är hemma, inomhus, och städar. Får finbesök i kväll, och då kan inte lägenheten se ut som en svinstia. Egentligen borde jag ha plockat undan lite tidigare i veckan, så att det hade gått snabbt att bara gå ett varv med dammtrasa och dammsugare. Nu kommer jag få hålla på i en evighet.

Högst upp på kvällens to do- list står tvätta. Just i dag har jag tur, och får hjälp av Alex. Lite sällskap i tvättstugan gör stor skillnad.

Jag är vansinnigt förtjust i den gamla tecknade versionen av Robin Hood. Och med tanke på att den nya filmen med Russel Crowe går upp på biograferna nu, kan det vara ett ypperligt tillfälle att vältra sig i den gamla Disneyfavoriten. Och jag delar dessutom med mig. Ni behöver inte tacka.

Den italienare som ägde denna kundvagn var väldigt noga med att ingen skulle sno den, och hade således låst fast den i en stolpe. Om skräpet som ligger i vagnen tillhör ägaren vet jag inte. Men det kändes väääldigt frestande att knipsa upp låset och ta sig en tur i den fräsiga kundvagnen.

Då vi bara hade med oss handbagage till Italien, och reglerna för hur mycket vätska man får ha med sig på planet inte är särskilt generösa, lämnade vi tandkrämen hemma. Vi tänkte att det säkert fanns någon liten tub att köpa på plats, men det var tunnsått på små tuber i den italienska affären. Där fanns bara stora tandkrämstuber, som vi hade behövt lämna kvar när vi åkte hem, och det kändes lite onödigt att lägga pengar på en sådan. Så vi köpte den minsta och billigaste tandkrämstuben vi kunde hitta. Att den sedan var för barn var väl skit samma. Tänkte vi tills det att vi smakade på den. Röd. Smakade godiskräm. Mmm... Eh.

Man blir verkligen jätteglad när pojkvännen meddelar att han tar på ens valk. Verkligen jätteglad. Att han sedan inte menade valk, utan något annat, försvinner liksom lite åt ett annat håll, och det enda ord som fortfarande ringer i öronen är valk.

Jag har ju helt glömt att ta upp Håkan. Den 13 oktober, på dagen 10 år efter att hans första soloplatta släpptes, kommer hans nya skiva ut i handeln. Och en månad efter det står han på Hovets scen. Framför scenen kommer jag och Alex att stå. För vi har biljetter (Alex fick bråka med Ticnet, för jag satt i möte på jobbet och kunde inte fixa det själv). Jag är så glad. För vad är väl ett år utan att ha sett åtminstone en konsert med den fantastiske Håkan Hellström? Exakt, mycket tråkigare.

Vi åt ganska mycket glass i Rom. Alex passade på att rita ett hjärta i sin glass. Charmerande. Speciellt som att chokladglassen ser ut att vara något helt annat. Nej, nu var jag inte snäll. Jag blev faktiskt glad. Och jag kände mig älskad. Vilket jag i och för sig gör varje dag.

Jag tänkte visa hur hotellrummet vi hade i Rom såg ut.

Precis som att Spanska Ridskolan inte ligger i Spanien utan  i Wien, ligger inte heller Spanska Trappan i Spanien, utan i Rom. Och självklart var den värd ett stopp på vår resa. Men jag måste erkänna att jag blev lite besviken. Jag hade förväntat mig en stor, flashig trappa (lik den som jag har sett på bild), men de förväntningarna var på tok för högt ställda. En kollega sa, innan jag åkte, att Spanska Trappan är som vilken torgtrappa som helst. Jag är nästan beredd att hålla med. Om än bara nästan. Men besvikelsen fanns där.

Första kvällen i Rom regnade det både katter och hundar från himlen. Vi vadade fram i vatten. Inte vad jag hade beställt, och jag var enormt besviken. Kvällen avslutades med vändtia på hotellrummet. Som tur var ändrade sig vädergudarna, och dagen efter strålade solen.

Min pojkvän är awesome. När jag kom hem efter att ha tränat i dag, gick han och handlade mat som han sedan tillagade. För jag orkade inte göra det själv. Jag har sån tur som har honom.

Alex passade på att titta på förlovningsringar när vi var i Rom. Eller... egentligen inte, nu ljög jag. Det var väl mest jag som spanade på glittret som fanns i skyltfönstret. Det fanns några snygga örhängen och ringar, som jag lätt skulle kunna tänka mig att ha i min ägo. Ja, halsband och armband också, för den delen.

Det finns en bar på perrongen på tågstationen Termini i Rom. På perrongen. Galet.

I dag har solen behagat titta fram över Stockholm. Men det hade inte jag någon glädje av, då jag satt instängd på jobbet hela dagen. Sedan åkte jag direkt och tränade. En halvtimme core och en halvtimme på löpbandet. Och sedan var det inte så mycket sol kvar ute. Men förhoppningsvis får jag träffa solen igen senare i veckan, när det finns tid till att njuta av den.

Vi mellanlandade i Riga på vägen till Rom. Riga Airport är en lustig flygplats. Där...



... hänger det gigantiska pizzor i taket...



... och det finns staket inomhus.

Victoria och Daniel har en stor skylt på Arlanda, där dagarna till deras bröllop räknas ner. Jag undrar vad det kostar att hyra en sådan. För det är väl klart som fan att jag också vill ha en sådan gigantisk skylt när jag gifter mig. Alex får plocka fram stora plånboken.

Det har varit stendött här i en vecka. Anledningen ser ni ovan. Rome, baby! Men nu är vi hemma igen.

Är detta ett bevis på att det pågick ett födelsedagskalas i Gamla Stan i dag? I sådana fall förstår jag inte varför inte jag och Alex fått någon inbjudan. Det är ta mig fasiken veckans största skandal.

När jag var liten trodde jag att det bara var att hämta ut pengar från det där hålet i väggen, när de pengar man hade tog slut. Jag kopplade inte riktigt ihop det med att man arbetar och får lön. Jag önskar så att jag hade rätt. Då hade det varit betydligt trevligare att besöka den där bankomaten i dag.

På tal om platser i Gamla Stan. Där ligger även Brända Tomten. Om det är Tomten som i "plats som omger ett hus", eller Tomten som i "tjock gubbe med röda kläder, som delar ut paket på Julafton", framgår tyvärr inte.

Trångsund ligger tydligen inte alls söder om stan, utan mitt i Gamla Stan.

Jag hade hemskt gärna velat se Lady Gaga i Globen. Nu blev det tyvärr inte så. Jag räknar dock kallt med att det inte var sista gången hon besökte Stockholm, och nästa gång ska jag banne mig vara på plats. För hon är fierce! Det är inte många artister jag gillar så skarpt som jag gillar henne.

Jag och Alex jobbar på att bli lite mer kulturella av oss. Dagens steg för att nå dit togs inne på Stockholms Medeltidsmuseum. Jag har inte varit där sedan jag var barn, och det har nyligen genomgått en stor renovering. En mycket lyckad sådan, dessutom. De har byggt upp olika medeltida miljöer, som komplement till de vanliga museiföremålen, som till exempel keramikföremål och benrester.

För närvarande finns det även en utställning om Birger Jarl. Jag tyckte dock att den ordinarie utställningsdelen var betydligt roligare. I synnerhet att se hur Stockholm såg ut under medeltiden. Staden har förändrats extremt mycket, och det går nästan inte att föreställa sig hur stadslivet såg ut för människorna på den tiden.

Jag kan rekommendera ett besök på Medeltidsmuseet. Det är dessutom helt gratis, och sådant är ju aldrig fel.

Oh yes, mysmiddagar med pojkvännen är det bästa.

Om någon vill skänka mig ett hus på Pettersbergsvägen, skulle jag bli väldigt tacksam.

För några dagar sedan fick min pojkvän nyckeln till min lägenhet. Detta utnyttjade han omgående, genom att skrämma slag på mig dagen efter. Jag kom hem efter jobbet, packade ihop alla kläder som skulle tvättas, och gick sedan ner till tvättstugan. När jag kom upp igen till lägenheten såg allt ut som jag hade lämnat det. Men när jag precis fått av mig skorna hörde jag en röst som sa "Hej älskling" inifrån rummet. Jag kissade nästan på mig, så rädd blev jag. Den lilla jäkeln hade gömt både skor och jacka, och syftet var att skrämma mig. Inte ok. Dags att ta tillbaka den där nyckeln...?

Jag och Alex har haft filmmys i kväll. Filmen vi hyrde var Law Abiding Citizen, med Gerard Butler och Jamie Foxx i huvudrollerna. Den faller under kategorin thriller, och jag måste säga att den faktiskt var lite spännande. Men jag kan inte för mitt liv minnas att jag har sett att den gått på bio, och filmer som släpps direkt på dvd brukar inte alltid vara de allra bästa... Men den här är jag faktiskt beredd att rekommendera.

Jag har ägnat en del av kvällen åt att trycka i mig Ben & Jerrys Half Baked tillsammans med pojkvännen. Det var första gången för mig, och som med de andra Ben & Jerry- glassarna får denna med beröm godkänt. Tasty, tasty. Men rena giftet, för har man väl börjat är det alldeles för svårt att sluta.

På Pettersbergsvägen i Hägersten verkar det  vara viktigare att ha en grind än att ha en mur eller häck som omgärdar huset. Intressant.

Fast när pojkvännen håller i kniven, då är han farlig. Då måste man passa sig.
(Nej, nu ljög jag. Det är när jag håller i kniven som man ska vara försiktig. Jag har nämligen en tendens att råka göra mig illa på den. Det är ett släktdrag. Mamma brukar slinta och skära sig med jämna mellanrum, och pappa skar en gång av sig fingertoppen. Fast den lyckades han sätta tillbaka igen. Åt fel håll.)

Oh yes. Tack vare min pojkvän har jag nu blivit en äkta moviestar. Titta här, så får du se.

Jag är inte helt glad över att Storbritannien än en gång stänger sitt luftrum på grund av nytt askmoln. Vi åker till Rom nästa vecka, och jag vill verkligen inte att den resan ska förstöras av den isländska vulkanen.

Min pojkvän är stylish till och med i mina gigantiska solglajjer.

Jag och Alex promenerade till Caf'e Lyran i dag. Det var en perfekt dag för en mysig vårpromenad. Och för goda smörgåsar och blåbärspaj med vaniljsås. Fast å andra sidan är ju varje dag perfekt för blåbärspaj.



Lyran är ett av mina absoluta favoritfik i Stockholm.



Gott.



Blåbärspaj kan man inte äta för ofta.

Dagen efter valborgsfirandet var inte lika kul...

Valborgsmässoafton firades hemma hos mig i år. Lite halvt improviserat, men trots det väldigt lyckat. Det gick förvisso inte särskilt bra med den planerade grillningen, då engångsgrillarna lade av innan alla hade hunnit grilla klart, men det löste vi med hjälp av ugnen.



Alex och David fick huvudansvaret för grillningen.



Edna fixade musik.



Även David och Marielle fick ta makten över musiken.



Jag och Alex grillade fläskkotlett.



Rickard struntade i att grilla, utan körde på nudlar och tonfisk istället. Anledning oklar.



Sedan plockades tequilan fram. Då tog festen en helt annan vändning...



... för Martin ville inte dricka tequila om det inte var pants optional.



Kristoffer trodde att han inte syntes i bild om han lutade sig tillräckligt mycket åt sidan. Han hade fel.



Fler hakade på pants optional- grejen.



Vad Mats och Martin sysslade med är jag fortfarande osäker på.



Oskar matade Martin med öl.



Ännu en som körde pants optional. Johan gick steget längre, och satte byxorna på huvudet.



Jag var självklart också med på festen, men inte så mycket på bild. Här är jag dock med Rickard.



Oskar var nog inte så sliten som han såg ut.

När de sista gick vid kl 01 på natten, hade alla dessutom fått på sig byxorna igen. Kan vara bra att veta.

För övrigt tycker jag att det är väldigt tråkigt att Madeleine och Jonas har gjort slut. Fast å andra sidan verkar det ju vara rätt åt honom.

Ibland har man tur. SVT visade precis Broder Daniel Forever, och jag satt självklart klistrad framför tv:n. Det är en alldeles fantastisk dokumentär om ett av Sveriges bästa band. De har gjort ett sådant djupt avtryck i så många tonårssjälar, att det aldrig kommer att försvinna. Kommande generationer kommer garanterat att lyssna på dem, trots att de numera upphört att existera som ett band. Helt. Fantastiska.

Det blir solsemester för min del i år igen. Innan jag och Alex ens har varit iväg på vår första resa tillsammans nu i maj, har vi bokat en resa i augusti. Resmålet är Alanya i Turkiet. Alex har varit i Turkiet tidigare, men inte just där, och jag har aldrig varit i det landet, så det ska bli kul att se vad det har att erbjuda. Jag längtar redan efter att ligga i en solstol med en drink i handen, och bara njuta av solens strålar.

Jag försöker att intala mig själv att det inte kommer att vara alltför varmt, men det är förmodligen lite naivt av mig... Jag kommer dock att se till att vara väl förberedd med solskyddsfaktor 50 den här gången. Den här gången vill jag kunna ha på mig kläder utan att nästan gråta av smärta.

Datum att längta till: 13 augusti 2010.

Om jag vore du, skulle jag bege mig till närmsta McDonald's så fort som möjligt, och köpa en McFlurry Marängsviss. Den är som en dröm för smaklökarna. Love it, love it, love it!!!