Schlager
De senaste dagarna har jag verkligen fått schlagerfeeling. Så jag antar att det bara är att underhålla det på alla sätt som är möjliga. Nu: Parodibiten.
På vår balkong
Dagens uppdrag: Åka till ett IKEA där det var lite väl mycket människor för min smak, och inhandla möbler till balkongen.
Med tanke på att vi flyttade in i skiftet februari/ mars förra året är det väl på tiden att vi äntligen fick köpt utemöbler, så att vi kan sitta ute på den där balkongen som jag har suktat efter i så många år. Den största anledningen till att det inte blev av förra året var att jag och Alex var oense om vad vi skulle ha för möbler, men nu hade IKEA rejäla och stabila saker som inte riskerar att ge vika när Alex sätter sig på dem. Inte för att han är tjock, men han har ändå haft det som krav och ratat mina förslag om diverse klaffstolar och liknande.
Men nu jädrar. Nu ska jag tamejsjuttsingen bo ute på den där balkongen! Åtminstone när solen är på besök och man inte riskerar att frysa. Lite blommor och sånt och det kommer verkligen att vara en härlig sommaroas.
Food Truck
I New York kryllar det av food trucks, och Alex hade fått tips av en kollega om en gyrosvagn som skulle vara riktigt bra. Det var en av de få sakerna som Alex faktiskt hade på sin to do- lista, så självklart letade vi upp just den vagnen. Att det var lång kö hade vi räknat med, och under den tid det tog för oss att köa, få vår mat och sedan äta upp blev kön inte kortare.
Jag förstår varför många valde just den vagnen, för maten var riktigt god. Men det hade nog räckt att dela på en, för det var så mycket mat att en tallrik hade räckt att till att föda en mellanstor norrländsk by. Ingen risk att gå därifrån hungrig, med andra ord.
Fiskben
Jag har äntligen förstått mig på hur man gör en fiskbensfläta. Det är ju inte så himla svårt egentligen. Nu måste jag bara lära mig hur man gör en snygg fiskbensfläta, gärna en som börjar lite högre upp på huvudet. Något som verkar vara en omöjlighet att fixa själv.
Jag har försökt instruera Alex så att han kan göra en åt mig, men resultatet blev ingen hit. Kanske måste tvinga honom att öva, öva, öva så att det kan bli bra?
Doktorn kan komma
"Victor Charlie Charlie to Mike Sierra Foxtrot. Do you read me?"
Ah, tänk. I dag har jag känt mig som hämtad ur den gamla serien Doktorn kan komma. Minus alla intriger och alla läkargrejer och det faktum att jag befunnit mig i en lägenhet i Fruängen och inte på den australiensiska landsbygden. Ja, minus allting förutom ett par feta lurar och en mikrofon på huvudet.
Men ändå. Rätt likt.
Rolf
Igår var vi hemma hos Marielle och David på middag. Det bjöds på god mat och mjukglass till efterrätt. Och så spelade vi sällskapsspel, men det slutade mest i irritation och en hel del skratt. Helt hysteriskt är verkligen ett spel som triggar igång känslor.
Och så fick vi träffa Rolf också. En vansinnigt söt liten kattunge, alldeles fluffig och mjuk. Full av energi, han ville leka mest hela tiden. Åh, mitt hjärta smälte. En sån vill jag också ha!
Hair
Om jag har haft en sjal virad runt huvudet i dag för att jag vill vara cool och trendig, eller om jag försöker dölja det faktum att jag inte tvättat håret på fyra dagar? Ingen vet.
Just like a pill
Långdragna förkylningar är något jag avskyr. Snora och hosta flera veckor i sträck, det är rena mardrömmen. I synnerhet när det blir så jävligt att nattsömnen påverkas eller att halsen känns så raspig att det gör ont att överhuvudtaget andas. Om man nu kan andas- det finns ju en risk att snoret täpper igen hela näsan och att sitta och flämta genom munnen känns inte helt hundra.
Jag har hittat lösningen. Eller åtminstone den bästa lösningen hittills. Superpiller från USA, som jagar bort förkylningen snabbare än Lucky Luke hinner skjuta sin egen skugga. Mycket bättre än allt som vi har på den svenska marknaden.
En sådan förkylning som jag släpar runt på just nu skulle det vanligtvis ta upp emot två veckor att bli av med, även om jag proppat mig full med ipren och alvedon och hostmedicin. Nu med mina amerikanska små vänner är jag nästan frisk efter sex dagars sjukdom. Och det var egentligen bara de första dagarna som jag kände mig riktigt risig.
Är jag inte helt frisk till helgen blir jag förvånad.
Ute i god tid
Det må vara ett halvår kvar, men det är bra att vara ute i god tid.
Semester beviljad, woop woop! Jag är så glad över att jag har världens bästa chef som inte knorrar när jag vill vara ledig. Nu hoppas jag att Alex chef tänker likadant, så att han också kan få ledigt så vi kan boka den där resan någon gång.
Ja, egentligen kanske vi borde börja ta oss en funderare på VART vi vill åka också. Någonstans i Asien är planen, men det är allt vi har. Om någon har något bra tips om vart det är varmt och skönt i december och januari, och där det finns mycket att se om man backpackar runt och god mat och vänlig befolkning och inte så mycket fulla och dräggiga turister- då får man mer än gärna hojta till och tipsa.
Oops...
När utspilld apelsinjuice ser ut som en annan gul vätska...
Quality Meats
Den tredje restaurangen jag hade bokat bord på i New York var Quality Meats. Den ligger på 58th Street, bara en kort promenad från hotellet vi bodde på. Perfekt när man gick hem efteråt, så mätt att man nästan rullade fram.
Alex älskar kött. Det där med vegetariska alternativ kan han tycka om att bryta av med ibland, men annars vill han ha kött till sina måltider. Därför tyckte jag att Quality Meats passade perfekt, efter all asiatisk mat vi åt tidigare under veckan. Och det var inte bara läget på restaurangen som var bra- maten var grym! Det var dessutom rejäla portioner, så några tankar om att inte bli mätt existerade inte. Ja, jisses vilken stor köttbit som kom in. Fast lite frukt till dessert hade jag plats för.
Ur arkivet
Det där med fashion var ju uppenbarligen inte min grej på nittiotalet. Egentligen var det väl ingens grej, med tanke på att modet överlag såg för jävligt ut, men lite bättre än så här borde jag ju ha kunnat lyckas med. Kan man tycka.
För den som skiter i vad jag har på mig, kan jag meddela att bilden är tagen ombord på Silja Europa och han bredvid mig är min kusin Kristofer. Åh. Så unga och oförstörda.
Put a ring on it
Jag och Alex har en diskussion. Om jag börjar stryka hans skjortor (det är det tråkigaste han vet, men ack så nödvändigt) så kanske han eventuellt kan fria till mig.
Hmmm. Låt mig tänka på saken.
................
................
................
Eh, tack men jag tror jag passar på det den här gången. Men tack för erbjudandet.
Jag borde ha poppat lite popcorn och smaskat på nu när han står där vid strykbrädan och plågas. Alldeles lagom tisdagsunderhållning.
Spice Market
Den andra restaurangen vi bokat bord på i New York var Spice Market. Också den ligger i Meatpacking District, och precis som på Buddakan serveras där asiatisk mat som hela sällskapet delar på.
Nu valde nog vi helt fel rätter. Jag var mest sugen på nudlar medans Alex ville ha pork belly. Hans önskemål segrade, och det ångrade jag lite när jag smakade på maten. Pork bellyn var inte någon hit. Övriga rätter var däremot goda, i synnerhet förrätterna. Men de kunde inte konkurrera med Buddakan.
Atmosfären och servicen får dock tummen upp, och jag skulle inte tveka på att återvända nästa gång jag är i New York. Fast då får det bli nudlar.
För ett år sedan
För ett år sedan dampade jag loss i en blommig sommarkjol.
Nu sitter jag instängd på kontoret. Sjuk. Stressad. Lite mer ångestfylld.
Men det blir nog bra om någon vecka eller två när det lugnar ner sig.
Monday
Men jisses, vilken fantastisk dag det här har varit!
Först försov jag mig, eftersom larmet var inställt på en annan dag. Vaknade när Alex larm började tjuta två timmar senare, utan att förstå att jag också måste parvla mig upp ur sängen.
Väl framme på jobbet trodde jag att jag kunde få vila lite från jobbiga tyskar, men istället fick jag veta att det kommer nya tyskar på besök i morgon och att det var tusen saker som behövde kollas upp inför det.
Jag åt en, förvisso väldigt god, kebabsallad till lunch. Sedan dess har jag luktat vitlök ur käften. Inte trevligt för någon. Snart kommer Alex hem, undrar om han vill ha en puss?
Sjuk har jag känt mig hela dagen. Men efter lunchen var det som om förkylningen bestämde sig för att ta knäcken på mig, för då blev jag även illamående utan dess like. Jag misstänker att det bara var på ren vilja som jag lyckades undvika att spy över hela skrivbordet.
Måndagar. Sällan roliga dagar.
// Diskmaskinen
Ja. Vår diskmaskin lever sitt eget lilla liv och ibland vaknar jag upp och hittar sådana här meddelanden från den. Då är det bäst att lyda.
Buddakan
En av de saker vi missade när vi var i New York förra året var alla restauranger. Vi var så trötta efter att ha promenerat runt så mycket på dagarna att vi inte orkade gå ut och äta middag på kvällarna. Vilket är väldigt dumt när man är i en stad som New York.
När vi så besökte staden igen i år så låg betydligt mer fokus på mat. Innan vi åkte bokade jag bord på tre restauranger, så att vi inte skulle kunna strunta i att äta middag även om vi skulle vilja.
Först ut var Buddakan i Meatpacking District. Restaurangen där Carrie och Big hade sin rehearsal dinner i första SATC- filmen.
Vi var lite tidiga, så vi passade på att ta varsin drink i baren. Den var helt ok, även om jag förväntade mig mer när jag läste drinklistan. Maten, däremot, var helt fantastisk. Buddakan är en asiatisk restaurang där man beställer in rätter som alla vid bordet delar på. Egentligen är jag inte mycket för sådant, då jag gärna vill bestämma en sak jag tycker låter gott och sedan själv äta den utvalda rätten. Jag är inte så intresserad av att smaka på vad de andra i sällskapet vill ha, då det finns en risk att jag inte gillar det.
I det här fallet hade jag inte behövt oroa mig. Maten var galet god (faktiskt bäst av de tre restauranger jag bokat bord på), och Alex gick till och med så långt att han tyckte att det var bland den bästa asiatiska maten han någonsin ätit. Och då har han hängt både i Kina och Japan och ätit asiatisk på andra ställen i världen. Lägg där på bra service och trevlig lokal, och stället var en riktig fullpott.
Är ni i New York- GÅ DIT!
Ingen fångst i dag heller
Jag ska på bröllop om två veckor, och har fortfarande inte hittat den perfekta klänningen. Jag har en massa reserver som skulle kunna funka, men helst vill jag ju lyckas hitta den där som känns hundra procent rätt. Så efter att ha blivit påmind om att Oasis ligger på Biblioteksgatan styrde jag i dag stegen dit. Bara för att upptäcka att den butiken har klappat igen.
Suck.
The Story
En plats för den som inte vill shoppa
Så här tillbringade Alex sin tid när jag sprang omkring inne på Victorias Secret. Tror att han var rätt nöjd över den lösningen. Det var för övrigt väldigt vanligt förekommande i klädbutikerna i New York att det fanns fåtöljer där man kunde slå sig ner och vila lite. Ja, nu såg jag ju bara män sitta där medans deras flickvänner sprang omkring och skötte shoppingen. Men jag undrar varför så få butiker här i Sverige har så?! Perfekt ju!
In the ghetto
Sjuk
Så roligt att jag har gått och blivit sjuk. En lättare förkylning än så länge, men jag känner mig helt orkeslös och har ingen kraft överhuvudtaget i kroppen. Bara att hålla ögonen öppna är en kamp. Så himla olämpligt att det skulle komma precis nu. Jag har inte tid för sådant elände.
Trycker i mig förkylningspiller från USA, som hjälpte vansinnigt bra förra året. Så förhoppningsvis blir jag frisk inom några dagar. Kanske ska försöka hjälpa till ännu mer genom att äta massa vitlök och apelsin? Det kan väl inte skada?
Gårdagens Midsommarfirande
Planerna för gårdagens midsommarfirande var minst sagt lite svajiga i början av dagen. Jag hade lassat över på Alex att sy ihop något, och det gick (i mina ögon) rätt trögt.
Men till slut blev det bra ändå. Vi mötte upp några vänner vid sjön Trekanten i Liljeholmen, och dit släpade vi även en grill. Lite bökigt, men så himla värt det. Jag hade bakat en äppelpaj också, och efter att ha kämpat lyckades vi trycka i oss hela. När vi inte hade lust att sitta kvar längre åkte vi hem till mig och Alex och spelade sällskapsspel. Och inte för att det betyder så mycket egentligen, men mitt lag vann. Jag var nöjd.
Flashback Friday
Så här har jag firat Midsommar de tre senaste åren.
2010. Jag firade Midsommar med släkten ute på landet. Somnade i hängmattan och såg sedan ut så här.
2011. Jag firade med Alex, Marielle, David, Emelie och David ute på Fjäderholmarna. Sill, pajer, jordgubbar, dans runt midsommarstången... Vansinnigt lyckat!
2012. Favorit i repris med samma människor och samma plats som året innan. Fast den här gången var det mer fylla och ett lite abrupt avslut på kvällen när det började bråkas och vi avslutade tidigare än tänkt.
Blå skor
Jag köpte ett par så fantastiskt fina skor på Zalando. Som jag längtade efter att de skulle anlända, så att jag kunde få börja använda dem. De var ett par potentiella skor att ha på det stundande bröllopet jag ska på om några veckor.
Men. Det smärtar mitt hjärta att upptäcka att de var på tok för stora. Jag skulle vilja påstå att de snarare är storlek 40 än 39 (vilket i och för sig är trevligt eftersom jag tycker att jag har båtar till ankfötter som aldrig får plats i några fina skor). Nu när jag vill byta till ett par som passar är det för sent- alla mindre storlekar har redan gått åt.
Dagens i- landsproblem, men det kan inte hjälpas. Jag blev besviken.
AW
Det känns inte som fyra och ett halvt år sedan, men så länge sedan är det som jag slutade på försäkringsbolaget. Igår var det äntligen dags för en återträff med mina gamla kollegor.
Vansinnigt kul att träffa dem igen! Jag hade en supertrevlig kväll, bortsett från att ena bartendern på Gården (där vi var) inte var särskilt service minded. Men henne behövde man ju inte umgås med. Sedan drack jag kanske en öl för mycket på tom mage också, men det är ju sånt som händer.
Nu får det inte dröja så länge innan vi ses igen. Det är ett löfte.
Stinky
Nackdelen med att ha besökt en grisgård är helt klart stanken som vägrar släppa taget.
Det var inte kul att åka bil tillbaka till kontoret. Det luktade så helvetiskt mycket gris. Och trots att jag nu har bytt klänning och underkläder, samt smort in kroppen med rosendoftande body butter och sprutat parfym både på kropp och i hår, tycker jag att jag fortfarande luktar. Andra personer påstår att de inte känner annat än alla goda dofter, så det kanske är inbillning trots allt. Hoppas det. För nu ska jag på AW med gamla kollegor.
Lilla grisen!
Denna arbetsdag började riktigt bra. Jag och mina kollegor på logistikavdelningen åkte ut till Lida Gård, som vi har ett samarbete med. Där fick vi oss en rundtur och lära oss mer om hur grisuppfödningen fungerar.
Och titta! Jag fick hålla i en liten griskulting!!! Och den kissade inte på mig, så det var ett plus. Tror inte att den där overallen hade hjälp mycket mot det... Dagens bästa!
Först
Att sova sig genom en grillfest
Lördagskvällen tillbringades i en annan del av stan, hemma hos Kristoffer och Edna. De hade brännbollsturnering under dagen, men jag kom dit först senare- när det var dags att grilla. Yes, that's me. Deltar inte på träningen men kommer gärna för maten.
Var dock inte i högform (vilket faktiskt inte berodde så mycket på jobbets sommarfest dagen innan, utan snarare på hela veckans stress och förlorade sömn), och satt mest och halvsov i en stol. Kul partysällskap. Verkligen. Så när de andra åkte vidare till någon fest åkte jag och min karl hem. Så kan det gå när man är tråkiga.
Ny klänning
Jag har, milt sagt, shoppat loss på klänningar den senaste tiden. Det här är ett av mina fynd (försök att bortse från de bleka, genomskinliga benen).
Den kommer från Warehouse, men jag beställde den från Zalando. Där var den billigare. Mycket bra köp!
The Phantmo Of The Opera
När vi var i New York passade vi på att gå på The Phantom Of The Opera. Jag har inte sett den tidigare, vare sig musikalen på teater eller filmen, så man kan väl säga att det var på tiden. Jag hade i och för sig gärna sett Mamma Mia också, men Alex var inte så sugen på den. Plus att Peter Jöback spelade Fantomen, och det är ju hur stort som helst.
Vi lyckades dessutom få bra platser, på femte raden till höger. För billigare pris. Ni må tro att jag var nöjd över det.
Och själva pjäsen då? Den var bra! Peter Jöback var fantastiskt bra, och jag gillade låtarna. Vissa kände jag faktiskt igen, var jag nu kan ha tänkas hört dem innan eftersom Fantomen var okänt territorium för mig.
Sommarfest
I fredags var det sommarfest med jobbet. Livat värre!
Vi delades in i grupper, och blev sedan tilldelade sysslor. Jag och min roomie Carl blev grillansvariga för vårt bord (jag deklarerade flertalet gånger att jag inte är någon grillmästare, men det var det ingen som lyssnade på- blev dock rätt bra ändå). Det bjöds även på frågesport i det stora partytältet, och vips var klockan 21 och det var dags att stänga ner.
Festen fortsatte dock hemma hos Carl, som bor 55 steg från tältet. Där blev det dans och sång. Och sedan fick jag torka världens största spya från hallgolvet (efter att jag torkat upp den lite mindre inne i vardagsrummet) medans folk åkte vidare till Garbo i Sumpan. Det var tack och lov inte mina egna spyor, men jag tog på mig den uppgiften då jag tyckte så synd om Carl och om personen som orsakat eländet. Så kan det gå när man är den som är nyktrast på festen. Jag är mest glad över att det inte var mina skor som blev nerspydda.
Men bortser man från allt det äckliga så var det en riktigt lyckad sommarfest. Förhoppningsvis början på en ny långvarig tradition på jobbet.
Partyplatsen.
Utsedda Grillmästare.
Och det här var inte ens allt vi grillade...
Nej, jag grillade inte fiskpanetter. Det var något vegetariskt. Tror för övrigt att jag och Carl hade roligast av alla som grillade. Vi hade disko med dans och headbanging vid vår grill.
Kollegor från inköpsavdelningen.
På fest hos Carl.
Jag dansade bugg med Magnus. Han hade inte koll på tryck och drag, men han var riktigt grym ändå.
På dansgolvet.
Chefen var rejält i gasen.
90- årskalas
I tisdags fyllde farfar 90 år, och även om vi var där och fikade då så var det i dag som det riktiga firandet tog plats. Massa släktingar var där, både sådana som jag träffat tidigare och sådana som jag knappt ens visste fanns.
Jag åt lite för mycket, men det blir väl så när det är buffé. Och så lite tårta på det. Perfekt!
Vita små bollar
Värsta hagelovädret i mitten av juni. Inte ok.
Stress, stress, stress
Jag är stressad i vanliga fall, men nu är det något extremt.
Det är mycket på det privata planet med farmor och bröllopet som närmar sig med stormsteg. Och på jobbet är det helt galet den här veckan, eftersom vi får besök av tysk revision nästa vecka. Jag har så mycket jag måste göra, och det är alldeles för få timmar på dygnet för att jag ska hinna med allt.
Huvudvärk och utmattning är mitt normaltillstånd just nu, och jag förstår ändå inte hur jag ska kunna räcka till. Egentligen borde jag ta en kvart och bara låta allting rinna ur mig i form av tårar, men det har jag inte tid med. Jag är inte ens säker på att det skulle hjälpa.
Men det är den här veckan och måndag förmiddag. Sedan är det jobbrelaterade bortom min kontroll, och då är det bara resultatet av revisionen som kan ge mer huvudvärk. Men då har jag åtminstone gjort mitt bästa för nu.
Huvudvärk
Ångesten när man råkar beställa något viktigt på nätet till sin gamla adress, där man inte bott på över ett år och posten inte längre eftersänds till den nya adressen.
Byxtips
Jag var förbi en sväng på Monki förra veckan, och kom därifrån med dessa byxor. Ett mycket bra köp, skulle det visa sig. Inte nog med att de var på rea- de är sjukt sköna också! Midjan är hög och inte så åtsittande, vilket är rena drömmen. Jag rekommenderar dem skarpt, så spring och köp innan de tar slut!
Socker
Dagens middag: Sockerchock de luxe.
Farfar 90 år
I dag fyller min älskade farfar 90 år!
Det är verkligen något som är värt att fira, så vi tillbringade kvällen med att proppa i oss bullar och tårta tillsammans med honom och resten av släkten. Och på söndag väntar ytterligare festligheter.
Så ett stort grattis på din dag, farfar! Jag älskar dig!
Blodvite
Nackdelar med att skära sig i fingret:
Det gör ont.
Det slutar aldrig blöda.
Det vill inte sluta pulsera i fingret.
Det svider om man råkar få tvål (eller något annat som inte hör hemma där) i såret.
Det är vansinnigt fult med ett plåster på tummen.
Det är vansinnigt jobbigt att ha ett plåster på tummen.
Det är svårt att skriva på datorn, för plåstret är i vägen hela tiden.
Det är värdelöst att försöka tvätta händerna, för plåstret blir blött och äckligt och måste bytas ut.
Det är skitjobbigt att tvätta håret med ett plåster på tummen.
Gratis är gott
Ibland har man tur. Som i dag, när jobbet bjöd på lunch.
Tack för det!
Fem snabba
Hur mår du just nu?
Bra. Men stressad så in i bäng. Revisionsnissar från Tyskland kommer på besök nästa vecka, och det kan ni kanske räkna ut själva att det inte är vad man längtar efter.
Vad har du på dig?
Eftersom det är juni och därmed sommar fick det bli klänning. Min fina svarta med ljusa detaljer på ryggen, köpt på Oasis. Svart för att det är sorgens färg, tack vare revisionsnissarna ni läste om fem rader ovanför. Eller för att svart är min bästa färg. Ingen vet.
Senast inkomna sms och vem var det ifrån?
Det var min pojkvän som skrev "Helelelelenaaa". Oklart vad han ville där.
Senaste köp?
Ja, om vi räknar bort den grillade kycklingen jag köpte igår och allt annat som är matrelaterat, så var det nog ett par byxor på Monkis rea. De dyker väl upp på bild vad det lider. Och så kan jag ju påminna mig själv om att skriva ett inlägg om mina nya internetshoppingvanor, som inte är så hälsosamma.
Vilken var den senaste besvikelsen?
Alex köpte en kebabsallad åt mig på favoritpizzerian här i Fruängen. Den var inte god. VEM lägger massa oliver i en kebabsallad?
Come Night
Den här låten. Så vansinnigt bra.
Bra jobbat, Sibille!
Helgens sista aktivitet
Det har varit en stillasittande dag för min del, men det tog jag igen åtminstone litegrann genom att ge mig ut på en joggingtur så här strax innan läggdags. Perfekt att springa så sent på kvällen, när det har hunnit bli så svalt att man aldrig blir för varm och överhettad.
I morgon har jag tvättid klockan 19, men jag ska banne mig försöka komma iväg och träna innan det. Springa lite på löpbandet. Bäst att packa träningsväskan redan i kväll så jag inte glömmer det i morgon bitti...
Victoria's Secret
Jag kan eventuellt ha råkat handla för 2500 kronor på Victoria's Secret när vi var i New York.
Oops.
Prinsessan Madeleines bröllop
Jag älskar kungliga bröllop. När Victoria gifte sig hade jag och Marielle en egen fest med trerättersmiddag och bubbel medans vi såg det på tv. Igår var det prinsessan Madeleines tur att gå mot altaret, och det följde jag från Helenes lägenhet i Sjöstan. Och jag har självklart himla massa åsikter om det hela, som jag tänkte dela med mig av.
Klänningen
Jag hade förväntat mig den kanske vackraste brudklänningen jag sett, och blev därför gravt besviken. Till en början tyckte jag inte om klänningen alls. Den hade blivit snyggare om spetsen framtill varit hjärtformad istället för rak, och jag tycker att klänningen borde ha följt Madeleines kropp mer istället för att gå ut så tidigt vid midjan. Det gjorde att hon såg lite bredare ut än vad hon är (inte mycket, men tillräckligt för att det skulle störa mig).
Men ju mer jag har tänkt på det och ju fler bilder jag har sett, desto mer gillar jag klänningen. Den är fortfarande en besvikelse, men den är fin ändå. Madeleine var en väldigt vacker brud, och jag gillar att hon valde en tiara som annars mest används som halsband.
Chris känslor
Chris har varit väldigt anonym, och det har varit svårt att få något grepp om honom. I mina ögon har han verkat lite stel och tråkig. Men så stod han där i kyrkan och kunde knappt hålla tårarna tillbaka när Madeleine skred uppför altargången. Och efter det rämnade alla murar, och det blev oerhört tydligt för alla som tittade vad han känner för Madeleine. Det var så många kärleksfulla små gester, och när de åkte i den hästdragna vagnen efteråt var det härligt att se hans frenetiska vinkande med både händer och brudbukett. Ett friskt inslag i den annars lite stela kungafamiljen. Hoppas det håller i sig!
Prinsessan Estelle
Vilket litet charmtroll. Det var kul att hon fick vara med på vigseln- sånt kan ju annars vara lite svårt när det handlar om ett så pass litet barn. Men hon skötte sig riktigt bra, och var fullt sysselsatt med att undersöka vigselprogrammet. Men sötast var den lilla stol som hon satt i. En likadan som de vuxna kungligheterna hade, fast en miniatyrvariant.
Lördagsaktivitet
Aktivitet: Se det kungliga bröllopet och skvallra om massa annat viktigt.
Var någonstans: Hemma hos Helene i Sjöstan.
Vilka var där: Jag, Helene, Sussie och Cathrine.
Dryck: Rosébubbel. Vad annars?
Tilltugg: Jordgubbar.
Middag: Pad Thai från restaurangen på hörnet.
Vilka bangade på utgång senare på kvällen: Jag och Cathrine.
Beast Of Burden
Gatsby- Klänningarna från filmen
På tal om Gatsby. När vi var i New York gick vi förbi en affär där de ställde ut klänningar som varit med i filmen. Det var ett gäng vackra kreationer som visades upp och även om jag njöt av att titta på dem kunde jag inte låta bli att fundera över några saker.
1) Bara massa paljetter och stenar. Även om jag gärna skulle ha ägt en sådan klänning, så hade det blivit stora problem när den skulle tvättas. Hur gjorde de på 20- talet? Vädrade de bara plaggen eller tvättades de i vatten överhuvudtaget?
2) Alltså. Skådespelarna måste vara SÅ smala. Jag hade fasiken inte ens fått ner ena låret i en av de där klänningarna. I bästa fall hade jag lyckats, men det hade varit som ett korvskinn runt låret, och tanken är ju att de ska sitta väldigt löst.
Den Store Gatsby
I onsdags gick jag och Alex på bio. Vi såg Den store Gatsby, en film jag velat se ända sedan vi var i New York och de gjorde massa reklam för just den filmen.
Jag har inte läst boken, men med tanke på att Baz Luhrmann regisserat filmen och Leonardo Di Caprio, Carey Mulligan och Tobey Maguire spelade huvudrollerna så var mina förväntningar rätt högt ställda. Och visst var det en bra film. Som i alla Baz Luhrmann- filmer läggs mycket krut på effektfullhet och show som sedan ackompanjeras av modern musik trots att miljöerna är av modell äldre, och just den biten älskar jag!
Det började starkt när man fick följa Gatsbys försök att få Daisys uppmärksamhet. Jag tyckte om samspelet mellan Leonardo Di Caprio och Carey Mulligan. Men sedan falnade det lite, och jag är inte jätteimponerad över hur allting slutade. Nu var det väl inte mycket de kunde göra åt den saken med tanke på att filmen bygger på en bok, men jag tyckte att det blev aningens lamt och förutsägbart. Egentligen var det kanske inte alls det, men med tanke på den starka öppningen så kändes det kanske tråkigare än vad det faktiskt var.
Allt som allt så är det trots allt en sevärd film. Värd att se på bio, men inte i 3D- versionen.
Slut på nationaldag
Så var denna nationaldag slut. Hur vi firade den? Vi grillade korv på vår nya elgrill tillsammans med Alex vänner. Hade jag fått bestämma hade vi suttit utomhus i någon park, men tre av killarna i gänget är tydligen solskygga och var inte alls med på det tåget. Tråkigt.
Nu hoppas jag på att morgondagen bjuder på lika härligt väder som det har varit i dag, för då ska jag banne mig vara ute hela eftermiddagen. Jag vill få sol på mig. Helst utan att jag blir så där röd som jag blir ibland.
Dagens träningspass
Efter en lång och mycket välbehövlig sovmorgon släpade vi oss iväg till gymmet. Det är på tok för varmt att springa utomhus mitt på dagen för min del, så det fick bli löpbandet i dag. Vilket i och för sig bara är bra eftersom jag orkar springa så mycket längre på det. Att jag springer långsamt är en annan femma.
Perfekt start på nationaldagen.
Tjofaderittan Lambo
I dag är det tio år sedan jag tog studenten. TIO ÅR???!!!
Vad har jag gjort sedan dess? Vart tog åren vägen? Det är skrämmande när jag tänker på hur fort tiden har gått. Kommer de nästkommande tio åren att gå lika fort? Då är jag ju nästan fyrtio. Usch, det vill jag inte behöva tänka på än.
Aja, tur att man har babyface och fortfarande ser relativt ung ut. Det kanske kan hålla åldersnojan borta åtminstone litegrann.
Dina bröst är som svalor som häckar
Iklädd somrig klänning från Forever 21 tar jag itu med den här dagen. Det känns nästan som fredag eftersom vi är lediga i morgon, bortsett från den lilla detaljen att jag jobbar till kl 16.
Den tänkta planen för dagen (den dag som börjar när jag lämnat jobbet, vill säga, och då är det kanske snarare kvällen jag tänker på) är träning (tänkte hälsa på min vän löpbandet den här gången, för ute i den stekheta solen orkar jag fan inte springa), eventuellt en drink med Alex och hans bror och sedan bio med samma människor. Däremellan ska jag hinna trycka i mig något ätbart också. Det känns som ett väldigt pressat schema och vi får väl se hur bra jag lyckas med det.
Dinner date
Jag och Marielle hade egentligen tänkt promenera runt på Kungsholmen i dag. Men det var så jädra kallt att det inte kändes som ett alternativ, så vi satte oss på Vapiano och mölade i oss massa pasta istället. Jag åt för mycket. Nu har jag ont i magen. Och jag får leva med insikten att det är mitt eget fel.
Stockholms Katthem
Nu är sommaren här igen. Och då finns det många människor som skaffar katt utan att tänka på att det är ett ansvar som sträcker sig över många år, inte bara över en sommar. Det finns så många katter som blir lämnade i sticket när dessa människor återgår till sina vanliga liv efter semestern, där husdjur inte passar in. En katt klarar sig utan ett hem under sommaren, men när vintern kommer är det inte lika lätt för dem att hitta föda och deras päls hjälper inte mot hur mycket kyla som helst.
Många katter har tur och blir hittade och inlämnade till katthem runt om i Sverige. Det är deras chans att få komma till nya familjer. Dessa katthem drivs dock ideellt, och är beroende av gåvor från allmänheten. Varenda krona är viktig i deras arbete.
Jag satte precis in hundra kronor till Stockholms Katthem. Det kan du också göra!
Plusgiro: 90 01 79-3 (märk inbetalningen med "Gåva")
Mer information om du vill skänka pengar eller andra gåvor hittar du HÄR.
Central Park Zoo
Det spelar ingen roll vilken stad jag befinner mig i. Finns det en djurpark vill jag besöka den.
I New York besökte vi Central Park Zoo.
Det här är vad dom säger
Fantastiska Annika Norlin. Kan du inte komma och spela i Stockholm snart igen?
Vem behöver åka till Thailand för värme?
Det är fan inte ok att det var 24,6 grader varmt på mitt rum när jag kom till kontoret kl 7. Det är banne mig dags att någon kommer och lagar den där jäkla dosan så att vi kan sänka värmen, annars kommer det bli en olidlig sommar.
Dexter säsong 7
Jag har nu sett klart säsong 7 av Dexter.
Jag vet inte var jag ska börja. Hjärtat rusar fortfarande lite snabbare än vanligt och jag har inte riktigt hunnit plocka upp hakan från golvet än. Fy satan, så spännande sista avsnittet var! Jag vill ju inte spoila massa saker om ni inte har sett det, men jag kan ju lugnt säga att det var ett oväntat slut och jag kan inte vänta på att säsong 8 ska dra igång. Det är den sista säsongen, och den lär ju inte bli mindre spännande nu när snaran dras åt hårdare runt Dexter.
Nä, nu har jag inte tid att skriva mer. Måste googla fram när de börjar sända säsong 8.
Svarta kilklackar
Hej nya skor som har fått flytta in hos mig!
Köpta på Zalando för 449 spänn, om jag inte minns fel. Förhoppningsvis väl investerade pengar. Det beror lite på hur många skavsår de planerar att ge mig. Jag får återkomma i ärendet när jag har börjat använda dem.
A walk in the park
Vad är en resa till New York utan ett besök i Central Park? Parkernas park och stadens gröna lunga. Det ville vi ju så klart inte strunta i, så en förmiddag strosade vi omkring och bara njöt av allt det gröna innan det var dags att återigen kasta oss ut bland höga byggnader, gula taxibilar och ett myller av människor.
Årets första grill
Sedan vi kom hem från Australien har Alex tjatat om en gasolgrill. Någon sådan får vi dock inte ha på balkongen för värden, så nu har vi slagit till på en elgrill istället. En billig sådan, så vi får väl se om den håller måttet eller om vi ger upp och köper något lite mer kraftfullare.
Men tror ni att vi kommer grilla mycket i sommar, eller? Jag har redan börjat planera inför nästa gång.
Dans Dakar
Det är oftast jag som köper konsertbiljetter i det här hushållet, men den här gången var det faktiskt Alex som hade fixat med den biten. Så igår gick vi på Dans Dakar ute vid universitetet.
Det är ju inte riktigt min grej det där med massa dj-set och musiken som spelades är inte något som jag lyssnar på om jag får välja. Men Alex gillar det, och eftersom han brukar följa med mig på mina saker så var det väl inte mer än rätt att jag hakade på honom den här gången.
Idén med en endags- festival tycker jag dock om. Vissa akter var bättre än andra, och allra bäst tycker jag nog att Prodigy var. Efter det hade jag helst velat gå hem då jag var både trött och frusen (det hade ju regnat hela eftermiddagen och någon värme såg vi inte röken av), men vi stannade ett tag till. När vi till slut kom hem vid halv 4 på morgonen var det skönt att få slockna i sängen.
Bjudmiddag
Igår bjöd Alex på mat på kolgrillen här i centrum. Det kan han få göra fler gånger, för nu tycker jag att vi byter ut pizzan och hamburgarna mot kött, pommes och bea i framtiden.
Paradisoffer
En Boeing 747 med 437 passagerare lyfter från Stockholm mot New York. Strax efter take off hittas ett hotbrev på en av toaletterna, med krav riktade både mot den svenska och amerikanska regeringen. Om dessa krav inte uppfylls kommer planet att sprängas, och om planet försöker landa innan det nått sin tänkte destination kommer detsamma att ske.
Kaparna vill riva upp beslutet att utvisa en man som Säpo bedömt vara en säkerhetsrisk. De vill också att det hemligstämplade fängelset Tennyson Cottage som amerikanarna basar över stängs ner för gott. De båda ländernas regeringar tvingas väga dessa krav mot de människoliv som befinner sig bortom kontroll tiotusen meter upp i luften.
Jag har tyckt om alla Kristina Ohlssons tidigare böcker om kriminalkommissarie Alex Recht och hans kollega Fredrika Bergman. Men jag tror banne mig att den här är min stora favorit.
Handlingen utspelar sig under bara några timmar, vilket gör den väldigt tät och dödpartier som enbart fungerar som utfyllnad existerar inte. Varje kapitel är av betydelse och driver handlingen framåt. Det är konstant spännande och jag hade stora svårigheter med att lägga ifrån mig boken. Pusslet läggs bit för bit, och det var glädjande att jag inte lyckades lista ut hela mysteriet i förväg.
Vill man läsa en bra deckare tycker jag definitivt att man ska läsa den här.
Sansero
Två timmar i stallet i dag. Första timmen var teori, andra timmen fick jag rida den här herren. Och även om inte hela lektionen gick bra fick jag åtminstone njuta av de sista minuterna, då han gick som en klocka och var så galet lösgjord att det inte gjorde nånting att jag var så svettig och röd i ansiktet att folk nästan misstog mig för en ångkokt tomat.
Han är fin, Sansero.
