9/11 Memorial
Förra året hittade vi inte 9/11 Memorial, så vi gick in på Century21 istället och shoppade loss. Så när vi nu var i New York igen kändes det passande att faktiskt leta rätt på ingången till minnesplatsen.
De flesta av oss kommer ihåg exakt vad de gjorde när de fick veta att ett flygplan hade kraschat in i World Trade Center. Många såg säkert det andra planet krascha på bästa sändningstid, och hur det gick sedan vet vi ju. Jag minns hur jag satt klistrad framför tv:n och följde händelseförloppet. Hur tornen rasade som i slow motion. Att då besöka denna plats när vi återvände till New York kändes som en självklarhet. Att missa det två gånger hade inte varit ok.
De har byggt två otroligt maffiga fontäner på platsen där tornen en gång stod och alla de omkomnas namn finns nedskrivna runtomkring. Det är vansinnigt många namn, och jag hade stundtals lite svårt att hålla tårarna borta. I synnerhet när man läste de gravida kvinnornas namn som efterföljdes av ett "and her unborn child".
Så oerhört orättvist. Men en väldigt vacker hyllning.
En bekant plats
Kanske helt ointressant för er, men den senaste tiden har den här platsen flertalet gånger dykt upp i mina drömmar. Jag förstår inte varför.
Nytt i bokhyllan
Det är något speciellt med att köpa nya böcker. Dessa är de senaste i min samling.
Hälsningar
En mycket nöjd tjej
Queen B
Igår kväll var jag och Alex och såg Beyoncé uppträda i Globen. Tyvärr har jag bara skitkassa bilder, men det är lika bra att slänga upp dem här så att ni inte tror att jag hittar på om att jag faktiskt var där.
Jisses, vilken show hon bjöd på! Det var stundtals lite segt i början. Fast segt är egentligen fel ord. Det var absolut inte dåligt eller så, men det dröjde ett tag innan det där riktiga lyftet kom. Men när det väl infann sig kokade hela Globen av glädje och eufori. Det bjöds på blandat material både från hennes tidiga år som soloartist såväl som nyare låtar, och från Destiny's Child- epoken kastade hon in en kort version av Survivor.
Jag är helt golvad. Och vansinnigt imponerad över hennes förmåga att kunna shaka loss rejält vad gäller dansen utan att det påverkar rösten ett dugg. Själv orkar man ju knappt gå i trappor utan att bli ansträngd på rösten.
Så. Galet. Bra.
29 maj
I dag är dagen!!!
Svårmöblerat?
Filmkuliss eller väldigt smalt hus i Meatpacking District? Ingen vet.
Onsdagslunch
Dagens lunch. Med tanke på att det är den tyska traineens sista dag här i Stockholm så kändes det som en bra idé att gå ut och äta lunch tillsammans. Nu när jag sitter här med ont i magen och en sjuk mättnadskänsla är jag inte längre så säker på att det var det. Fast det kanske beror på att jag inte vet när det är dags att sluta, bara för att det är gott och jag har betalat för det? Jag är 28 år, tror det är dags att jag lär mig det nu.
Fast, som sagt, det var åtminstone gott.
Emma S.
Jag har länge funderat på om det inte är dags att köpa på mig en ögonkräm. Rynkorna blir ju inte direkt färre ju äldre jag blir, och även om jag kanske borde ha börjat smörja för flera år sedan så hoppas jag att det är bättre sent än aldrig som gäller i det här fallet.
Tanken var att jag skulle satsa på en kräm från Clinique. Köpa den i USA för billig penning, men sedan blev jag blåst på det roliga på flygplatsen när jag trodde att jag skulle hitta den billigare i taxfreen efter säkerhetskontrollen jämfört med butiken som var vid incheckningen. Vid gaterna var den ihopbuntad med någon annan kräm som jag inte alls var villig att betala massa extra för, så det blev inget.
Och efter att ha sett priset på krämen i USA har jag inte någon lust att betala det dubbla här hemma. Men så hittade jag denna kräm från Emma S. Jag har hört väldigt gott om det märket och för 139 kronor tänkte jag att det kan vara värt att testa.
Så. Förhoppningsvis kommer ni se mig med färre kråksparkar runt ögonen i framtiden. Eller åtminstone inte fler än vad jag har i dag.
The High Line
Något som vi missade att göra i New York förra året var att promenera på The High Line. Det är ett gammalt upphöjt järnvägsspår som har gjorts om till promenadstråk. Väldigt mysigt mitt i stan, och det gav en känsla av att vara någon annanstans än i hjärtat av New York. Rekommenderas varmt!
Mjau
Katterna från Australien fick för första gången följa med till jobbet i dag. Känns bra.
Krasch
Jag tillbringade första halvan av denna tisdagskväll med att ligga under täcket och tycka synd om mig själv då jag var övertygad om att min dator var trasig. Så Alex fick åka hem tidigare från sin after work och trolla lite, och jag vet inte vad han gjorde men efter det funkar datorn som den ska igen.
Så. Nu måste jag föra över alla mina bilder till min externa hårddisk, för om datorn kraschar igen och inte går att laga vet jag inte vad jag gör. Eller jo, uppenbarligen lägger jag mig under täcket och gråter och tycker att livet är pest och pina.
Vårruset 2.0
Efter fyra år lyckades jag och två av mina kollegor äntligen sy ihop en liten dejt efter jobbet. Istället för att springa Vårruset promenerade vi till Hornsbergs Strand, en kort sträcka på sisådär tre kilometer, där vi satte oss på ett mysigt ställe vid vattnet och beställde in både öl och middag. Jag åt hummersoppa med scampispett och vitlöksbröd. Riktigt smarrigt. Precis vad jag behövde för att lätta upp en ananrs så tråkig måndag.
Note to self
Note to self: Försök inte starta om mobilen när du inte kommer ihåg din nya pinkod.
Krock
Vår första dag i New York blev dramatisk. På några få meters avstånd blev vi vittnen till en krock mellan en bil som körde enligt regelverket och en som körde mot rött.
Resten av veckan blev dock betydligt mindre dramatisk. Det är jag nog glad över.
Andra arbetsuppgifter än de vanliga
Förmiddagen tillbringade jag ute på fältet. Eller ja, inne i en av våra butiker, om det ska vara helt korrekt. Vi har ett samarbete med Peab, där vi levererar en matkasse med massa bra grejer till nybyggda lägenheter, som en trevlig välkomstgest till de nya hyresgästerna.
Det var banne mig inte något lätt jobb att plocka ihop och sedan släpa på tolv tunga matkassar i solskenet, så att jag har avböjt att springa Vårruset i kväll är ingenting jag ångrar. Jag har fått träning i dag ändå. Och för mig som älskar att spana in hus och lägenheter var det här ett perfekt tillfälle att få se hur dessa nybyggda lägenheter som ligger mitt över gatan från kontoret ser ut!
I baksätet
Är det rea på toapapper, eller?
Sheraton Times Square
Vi bodde på ett annat hotell när vi var i New York i år jämfört med förra året. Sheraton Times Square på 7th Ave fick den stora äran att ha oss som gäster under veckan. Det var ett bra hotell, även om jag inte kan utvärdera så mycket mer än rummet vi sov i och lobbyn. Frukost åt vi ute på stan och något besök på gymmet blev det inte.
Nästa gång jag åker till New York tror jag dock att jag ska försöka hitta ett hotell lite längre ner på Manhattan, så att det inte blir ett så stort projekt när man vill ta sig till alla mysiga områden nere i Greenwich Village och Meatpacking District.
Rosé i Sjöstan
Jag var hos Helene igår. Hon bjöd på middag och jag tog med mig vin. En box vin. Som det inte var mycket kvar i när jag gick därifrån. Usch, jag förstår inte hur det kunde bli så. Men men, vi hade en kanontrevlig kväll, även om jag får böta lite med ett tungt huvud i dag. Ibland får det vara värt det.
Sommarlunch
Dagens lunch: Vattenmelon, hallon och blåbär.
Och eftersom Alex har massa vänner över åt jag i sängen. Ibland får man.
Stallet
De tre senaste lördagarna har jag haft massa annat för mig, vilket har gjort att jag inte varit i stallet. Men i dag var det äntligen dags igen, och snacka om tur att jag då fick en av mina favoriter- Sansero! Vi red ut i skogen, vilket kanske inte var det jag helst av allt hade önskat, men det var ändå rätt mysigt med tanke på att det är ett fantastiskt vårväder ute med strålande sol och blå himmel.
Bästa starten på lördagen. Att få blåsa på en varm mule och få en puff varmluft tillbaka.
Tillökning
Låt mig presentera den senaste familjemedlemmen här i Kvarteret Muffen!
Min mobil valde att dra sitt sista andetag för en vecka sedan, då skärmen blev alldeles svart. Trots försök att rädda den gick det inte, så det var bara att beställa en ny. Det har dock varit en hemsk vecka, då jag insåg hur beroende jag är av min mobil. Men nu har min nya fina Samsung installerat sig, och det verkar som att den trivs riktigt bra hos mig. Lovande inför framtiden!
Flyga Virgin
Efter en mellanlandning i London fick vi kliva ombord på ett plan signerat Virgin Atlantic. Och jag tror att det kan ha varit det bästa flygplanet jag åkt med. Någonsin. Sätena var röda och belysningen gav ett rött sken, så det kändes som om man klev in på en lite mer classy bordell i Paris. För de som betalade mer för sin biljett än vad vi i ekonomiklass gjorde fanns en bar längre fram i planet, som vi fattiga stackare självklart var tvungna att passera. Där stod färgglada drinkar uppradade för det förmögna folket.
Och när det var dags för lunch serverades maten tillsammans med lila plastbestick och muggar. LILA!!! Helt fantastiskt. Snacka om att piffa upp vardagen, och bara det fick mig att vilja flyga Virgin igen. Ja, jag kanske är lättcharmad och lättimponerad, men hellre det än det motsatta. Och besticken var för sjuttsingen lila!
Och maten- något starkt kycklingkör var rätt bra för att vara flygplansmat också. Tummen upp på det. Och desserten- någon form av banantoffeepudding. Mums! Alex föreslog att vi ska försöka oss på något sådant här hemma. Hm. Vi får väl se.
Arlanda Terminal 2
Så var det ju det här med att dela med mig av New York- resan. Jag har haft så sjukt mycket annat att tänka på sedan jag kom hem (dels farmor men också en annan sjukt rolig grej som har tagit upp så mycket tid och tankar de senaste månaderna, och som jag nu äntligen kan berätta om utan att några hemligheter avslöjas- fast det tar jag i ett separat inlägg) att jag inte har orkat lägga energi på att dela med mig. Men nu så. Håll i hatten, för det här är bara det första av många inlägg om New York 2013.
Resan började med att sitta i bilköer ut till Arlanda. Lagom stressande och precis vad min hispiga själ behövde. Men vi hann med planet med god marginal, och fick sitta och vänta på den skittråkiga terminal 2 (British Airways har fått flytta dit då Norwegian vuxit så mycket och behövde mer plats på terminal 5) där det inte fanns annat att göra än att äta. Så det gjorde vi. Gott men dyrt.
We Used To Be Friends
Lyxlunch
Igår bjöd chefen på lunchbuffé på något ställe ute på Värmdö. Väldigt god mat, och dessutom ett mycket trevligt ställe precis vid vattnet. I dag får jag nöja mig med detta i matlådan. Fast det är jag i och för sig rätt nöjd över.
Utflykt till Rosersberg
Så här kan mina arbetsdagar se ut ibland. Eller. Ja, nu var ju gårdagen första gången jag strosade runt på byggplatsen för vårt nya centrallager, men det jag egentligen menar är att det faktiskt händer att jag gör saker utanför kontorets väggar. Inte ofta, men det händer.
Hela logistikavdelningen var iväg (det vill säga tre stycken plus en trainee från Tyskland) och spanade in den gråa skönheten som ni ser där i bakgrunden. Vi fick oss en guidad tur, och det var riktigt intressant att se hur allting började ta form. Att jag sedan fick ha på mig både hjälm och en väst i gäll färg var en bonus.
Onsdagsjoggen
Lyckades släpa mig ut och jogga lite i dag också. Noll peppad, men tack vare att min karl följde med som sällskap fullföljde jag rundan. Skönt efteråt, men ett helvete när jag var mitt uppe i det.
Jag fattar inte hur jag kan ha tappat så mycket vad gäller kondis och styrka. Visst att det är jobbigare att springa utomhus, vilket jag inte gjort sedan typ i höstas, och springa på löpbandet har jag inte gjort sedan början av februari eller så. Men att det ska vara så jobbigt att jag inte vill vara med längre efter en kilometer- det är märkligt.
Jag försöker hålla fast vid den där känslan som infinner sig efter ett pass. Det är den som gör att jag fortsätter. Ja, och drömmen om att bli smal och stark, förstås.
Färgexplosion
Vi har äntligen fått upp en tavla på väggen ovanför soffan. Tyvärr användes det inget vattenpass (jag är helt oskyldig till detta då jag befann mig i ett annat rum när det borrades), så det är lite ojämnt och vissa delar av tavlan hänger längre ner än andra. Men nu får det vara så. Vi har en tavla på väggen, den är fin och full med färg!
Tisdagsträning
Efter att ha bangat igår gav jag mig i dag återigen ut i löparspåret. Och jag vet inte vad som hände, men efter tvåhundra meter var jag redo att ge upp, och jag började fundera på vilka genvägar jag kunde ta för att komma hem fortare. Tack och lov bet jag ihop och slutförde rundan, men det satt långt inne.
Tur att man inte blir röd i fejjan i alla fall efter ett träningspass...
Med smak av sommar
Just nu sitter jag i soffan och äter det somrigaste mellanmålet jag vet. Jag älskar färska bär, och i synnerhet hallon. Allra godast är det när man plockar dem direkt från busken, men i brist på sådana går det bra att plocka dem från hyllan i butiken.
Måndagsmiddag
Dagens middag: Baconlindad kycklingfilé med sparris och fetaoströra.
Känns som att den här rätten har blivit nationalrätt för oss här i kvarteret Muffen. Äter den var och varannan vecka, men än har jag inte tröttnat på den. Förhoppningsvis fortsätter det så. Fast det kan ju eventuellt vara trevligt att testa någonting annat någon gång också... Eventuellt.
Guld!
När jag var tretton år gammal föll jag stenhårt för hockey. Inte att spela själv, men att titta på. Och ända sedan dess har min dröm varit att få se Sverige vinna hockey- VM på hemmaplan.
I kväll gick VM- finalen i Globen. Sverige mot Schweiz. Bara det är fantastiskt och otippat. Och när resultatet sedan blev 5-1 till vår fördel sprack det. När Loa Falkman sjöng den svenska nationalsången lät jag tårarna rinna längs mina kinder. Nu fick jag ju inte vara där, vilket jag är lite ledsen över, men det var inte fy skam att se det på tv heller. Jisses, så mycket känslor. Bara tanken på hur stort det måste vara för spelarna får mina ögon att tåras än en gång.
I morgon vid lunchtid firas de i Kungsträdgården. Jag tror att jag ska försöka ta mig dit.
Träning
Jag har inte tränat på länge, men kände att det var dags i dag. Lika bra att passa på när håret ändå måste tvättas, och det är väl en anledning så bra som någon.
Tidigare under året hade jag massor av planer gällande min träning, men de dog helt för några månader sedan. Nu är det dags att försöka återuppliva dem igen, och kanske kan jag få till en vettig träningsrutin som jag lyckas hålla under en längre period. Med längre period menar jag för övrigt livet ut.
Så. I dag har jag joggat 3 kilometer. Och jag dog inte. Det får väl räknas som en bra start.
Förklaring
Det är lite tyst här på bloggen och jag har inte berättat varför. Jag har inte orkat tänka på det.
Farmor ligger på sjukhus. Hon fick en stroke förra veckan, när vi var i New York, och det var en chock för mig att få veta det när vi kom hem. Båda mina farföräldrar börjar bli gamla nu. Farfar fyller 90 om en månad och farmor är ett år yngre. Jag vet ju att vad som helst kan hända i den åldern, och att jag kanske borde ha det i åtanke lite oftare än vad jag har. Men när en sådan här sak faktiskt händer, då försvinner all den där förberedelsen ut genom fönstret.
Jag hälsade på henne i tisdags. Jag hade förberett mig på det allra värsta, men blev på ett sätt positivt överraskad över att hon mådde mycket bättre än så. Men samtidigt är det fortfarande en lång väg att vandra, och att se henne så bräcklig där i sjukhussängen var outhärligt. Det där med att försöka vara stark och inte gråta gick det så där med, men jag lyckades åtminstone hindra de värsta känslostormarna tills det att jag kom hem.
Fick precis ett samtal från min mamma, som säger att hon var ännu lite bättre när de besökte henne igår. Så det går långsamt framåt, och jag hoppas innerligt att det fortsätter så.
Men nu vet ni varför det inte händer så mycket här just nu. Jag har fullt upp med att jaga bort domedagstankar och försöka få livet att funka så normalt som det bara går.
Mammamiddag
Igår åt jag middag i mitt barndomshem. Det är väldigt nostalgiskt att sitta vid det där repiga gamla träbordet och äta från de vackra Gröna Anna- tallrikarna. Det känns som att man kastas femton år tillbaka i tiden.
Det serverades korvstroganoff med ris, en rätt som jag inte minns när jag åt det senast. Det roliga är att det är mitt gamla recept som mamma använder sig av. Jag hittade det för en sisådär tio år sedan i någon tidning, och jag kan säga att det är ett av mina bästa receptfynd någonsin. Ska försöka komma ihåg att skriva ner det till er någon gång.
I alla fall. Det jag ville säga var bara att jag fick med mig matlåda hem, som jag nu har ätit till lunch. Och det var dagens höjdpunkt. Hittills.
Mjukstart
Från ett New York till ett annat New York.
Det var en mjukstart för mig på jobbet igår, då jag tillbringade halva dagen i konferenssalen New York på Grand Hotel. Min avdelning hade en liten informationskonferens, som var väldigt intressant. Inte så där tråkig och långrandig som det annars så lätt kan bli. Perfekt när huvudet inte riktigt orkar med massa tunga arbetsbördor.
Men i dag är det full arbetsdag på kontoret igen, vilket inte är helt roligt med tanke på att jag bara sov tre timmar i natt. Så kan det gå när man dricker massa kaffe alldeles för sent, och sedan inte kan göra annat än att ligga och stirra upp i taket med alla möjliga jobbiga tankar snurrandes i huvudet. Det är konstigt att jag inte är tröttare än vad jag är.
Hemma
Jag förstår att ni undrar. Och jag kan lugna er med att hemresan från New York gick bra. Både jag, min karl och båda våra resväskor kom med hela vägen till Arlanda den här gången. Jag var lite nervös över mellanlandningen på Heathrow, med tanke på att det inte gick så bra senast, men den här gången flöt allt på smidigt (även om det hann bli lite svettigt då Alex väska tog lång tid på sig innan den dök upp på Arlandas bagageband).
Jag fick däremot lite tråkiga besked när jag kom hem, och mina tankar rusar både kors och tvärs trots att jag försöker att kontrollera dem så gott det går. Så om jag är fortsatt frånvarande här på bloggen så är det inget konstigt. Jag mår fysiskt bra, och jag har dessutom vant mig vid min nya hårfärg (se bild ovan) och tycker nu att den är riktigt fräsig.
Men det är lite mycket nu, och jag måste lägga lite mer energi än vanligt på att få livet att fungera så smidigt som det bara går.
The Big Apple
Nu åker vi till New York! Åter om en vecka.
Bruce Springsteen
Igår var vi och såg Bruce Springsteen på Friends Arena. Jag har inte sett honom live tidigare, och det kändes som att det var dags för det nu när tillfälle gavs och han spelade i Stockholm. För att se honom live åtminstone en gång innan jag dör har länge stått på min bucket list.
Och jisses, så bra det var! Nu har ju inte jag lyssnat så mycket på honom, jag kan ju mest de största hitsen, men det gjorde inget. Konserten var ändå en fyraplus:are, och det som var det absolut bästa var den fina kontakt han hade med sina fans. Han var mycket framme vid scenkanten och hälsade på folk. En ung tjej fick komma upp på scen och sjunga med honom, och i Dancing in the dark plockade han upp flertalet kvinnor som alla fick dansa med honom. En av tjejerna fick en gitarr i händerna och jammade loss tillsammans med honom. Så himla fint.
Det enda som var lite jobbigt var att konserten var tre timmar. Inte konstigt att man hade ont i både rygg och ben efter det. Men ingen kan komma och säga att man inte fick valuta för pengarna, i alla fall.
Hår
Gårdagens efter jobbet- aktivitet.
Nu är jag så där galet blond igen. Inte helt hundra på att jag känner mig alldeles bekväm i det, men om någon vecka eller två har det förhoppningsvis mattats av lite. Och nästa gång funderar jag på att ta in lite röda toner bland allt det ljusa. Kanske kan bli en hit?
För övrigt är jag mycket nöjd över att den nya frisyren gör att jag kommer se lite snyggare ut på alla semesterbilder som kommer att knäppas nästa vecka. Det är trots allt det viktigaste.
Fredag
Jag är så otroligt glad över att det är fredag i dag. Känner mig helt urblåst i både kropp och hjärna, och jag är i stort behov av lite ledighet för att kunna vila upp mig.
Så det är ju passande att jag åker till New York i morgon och blir borta i en vecka.
1 maj 2013
Det är härligt att vara ledig så här en dag mitt i veckan. Fast så himla mycket slappande blir det ju inte ändå. Har tillbringat förmiddagen i tvättstugan, så att vi har lite rena kläder att ha på oss i New York. Och så fort jag har ätit upp min lunchgröt ska vi ta tag i städning av lägenheten.
Jätterolig ledig dag. Verkligen.
I väntans tider
I torsdags beställde jag två klänningar från Zalando. Och jag veeet att leveranstid är 3-5 arbetsdagar. Men jag kommer snart krevera om jag inte får hem de där förbannade klänningarna!
Det är fan tortyr att spåra paketet på nätet, bara för att upptäcka att det är i Lübeck eller i Malmö. Skulle jag någonsin bli tillfångatagen och utsatt för tortyr skulle detta förmodligen vara det bästa sättet att få mig att bryta ihop och berätta allt jag vet. Låta mig gå loss på Zalando och sedan tvingas stirra mig blind på denna spårningstjänst. Gärna när en vanlig arbetsdag har förvandlats till en röd dag, som denna 1 maj ju är, så att det tar ytterligare en dag för paketet att komma fram.
Jag inser ju nu att jag kommer bli knäckt om klänningarna inte passar och måste returneras...
