Brunch på Långbro Värdshus
Alex kläckte en briljant idé tidigare i veckan. Söndagsbrunch på Långbro Värdshus. Jag bokade raskt bord, och i dag promenerade vi dit klockan 14.
Eftersom vi besökte den brunchen för någon månad sedan hade jag rätt bra koll på vad som var värt att lassa på tallriken och vad man kunde låta bli. Men det hjälpte ju inte särskilt bra, åt ändå så att jag fick ont i magen. Men det är väl förbannelsen med bufféer.
Ellas dop
I lördags var det dop för lilla Ella i Eds kyrka i Upplands Väsby. Jag och Alex drog på oss finkläderna och tog pendeltåget dit. Detta är för övrigt det enda röda klädesplagget jag äger. Kände mig lite wild and crazy när jag klickade hem den, eftersom jag inte anser att jag passar i rött. Men jag kände mig fin.
Det var en fin ceremoni, som otippat nog inte alls handlade så mycket om Gud och om att tro. Det kändes åtminstone inte så.
Efteråt bjöds det på fika i ett litet församlingshus bredvid kyrkan. Det gick inte att ta miste på att det var ett flickebarn som döpts...
Jag lyckades få en tårtbit med Ellas ansikte på. Inte så smart, kanske. Kändes lite olustigt att äta den när hennes ögon stirrade på mig... Men det var kanongott alltihopa, och jag var rejält sockerchockad resten av eftermiddagen. No more sugar until next weekend. (Haha, as if)
Vi hade med oss det största och fulaste paketet. Men jag tycker definitivt att vi hade det snyggaste omslagspappret! Där kunde inte någon tävla med oss (viktigt).
I vårt fula paket gömde sig en gunghäst. En gunghäst som var ett helvete att skruva ihop, men jag hoppas att Ella kommer att ha mycket glädje av den när hon blir lite större. Åh, jag ser så mycket fram emot att få följa den här lilla tjejen genom livet!
Fem år tillsammans
I fredags var det fem år sedan jag träffade Alex. Tekniskt sett hade vi ju setts redan på nyårsafton, men det enda jag minns av honom därifrån är att jag dansade salsa med någon som jag långt i efterhand förstått var Alex. Så. 10 oktober är officiellt dagen vi träffades första gången. Och det måste ju firas.
Vi firade genom att äta. Det är trots allt en av våra absoluta favoritsysselsättningar. Jag valde restaurang och eftersom Alex tjatat om Smak fick det bli den.
Smak är en lite annorlunda restaurang. Man beställer inte in vanliga rätter, utan man beställer in smaker. Varje smak består av en mindre rätt, och vi körde på fem rätter var vilket motsvarar förrätt och varmrätt. Det var stor beslutsångest när det var dags att välja rätter, främst med tanke på att jag inte hade någon aning om exakt vad som skulle hamna på tallriken (gillar ju när det är tydligt och jag vet vad jag beställer, så att jag slipper bli besviken). Men det blev väldigt bra till slut.
Min första smak var Citron. Löjrom och jordärtskocka, som serverades med tunna skivor bröd.
Min andra smak var Dragon. Ägg, skogssvamp, nåt skum och dragonkräm som gömdes under ägget.
Min tredje smak var Tryffel. Lofotentorsk som gömdes under spetskål.
Min fjärde smak var Sesam. Kalvkind och bok choi korean style.
Min femte smak var Kardemumma. Fattig riddare med äpple och glass.
Jag var ju som sagt skeptisk till en början, men det var ett riktigt roligt koncept. Maten var väldigt god och atmosfären var trevlig. Jag tillbringade väl kanske lite väl mycket tid åt att spana in vad gästerna vid borden bredvid fick in på sina tallrikar, men jag ser det som bra research inför nästa besök. För dit lär jag gå fler gånger.
Gone Girl
Vi var på bio i helgen och såg Gone Girl.
Nicks fru Amy försvinner och det dröjer inte länge förrän misstankar kring hennes försvinnande börjar riktas mot honom. Han hävdar att han är oskyldig, men bevisen pekar åt ett annat håll.
Jisses, vilken spännande film! Som tittare svävar man i ovisshet om Amy är död eller om Nick ligger bakom hennes försvinnande och det är svårt att känna några stora sympatier för honom då han inte reagerar som han "borde" med tanke på vilken situation han befinner sig i. Nu lyckades jag i ett relativt tidigt skede lista ut hur allting låg till, vilket säkerligen beror på den enorma mängd deckarlitteratur jag tuggar i mig, men det gjorde inget. För den här filmen bjuder på flera olika vändningar som är svåra att förutse.
När jag satte mig i biosalongen hade jag höga förhoppningar på Gone Girl, och jag blev positivt överraskad över att filmen var ännu bättre än vad jag hade hoppats på. Riktigt bra!
Jag har inte läst boken som filmen baseras på, men känner att jag måste läsa den omgående.
True Blood
Efter ett väldigt långt uppehåll har jag nu tagit mig tid att se klart de tre sista säsongerna av True Blood.
Vad tyckte jag då om hur det hela slutade? De hade kunnat förvalta hela sista säsongen bättre och det var en del saker som jag inte köpte för fem öre, som till exempel att Jason och Brigette blev ett par i stort sett samtidigt som det tog slut mellan henne och Hoyt, och att Sam blev kär i Nicole typ två dagar efter att hans tjej dött. Men det finns väl alltid saker att störa sig på. På det stora hela var det en okej avslutning på en grym serie.
