Buffelmozzarella
Jag vet inte om jag har skrivit om det tidigare, men ungefär en gång i månaden har vi knytkalasmiddag med Alex gamla KTH- vänner. Vi är tre par plus en singelkille som ses hemma hos varandra enligt ett rullande schema, och varje par ansvarar för varsin rätt.
Nu i torsdags var vi hemma hos Hubbe och Malin på Östermalm, och jag och Alex stod för förrätten. Eftersom vi hade lite ont om tid efter jobbet den dagen bestämde vi (vilket innebär jag, då Alex inte hade funderat så mycket över vad vi skulle servera) att det fick bli något enkelt. En capresesallad.
Det är ju något som jag knarkar i omgångar, kan äta det varje dag i flera veckors tid utan att tröttna. Men när jag äter det köper jag mozzarella i vanlig butik, som egentligen är rätt smaklös. Den här gången gick vi all in och jag köpte en riktigt fin buffelmozzarella för dyra pengar i Hötorgshallen. Och jisses, vilken skillnad på smak! Den var helt fantastisk!
Hoppas nu bara inte att jag hamnar i det där once you go snordyr buffelmozzarella you never go back to the one du köper på Hemköp. För då blir det dyrt för mig.
Brunch på Herr Julius på Strand Hotel
Egentligen var tanken att vi skulle gå på brunch på Grand Hotel, men eftersom det inte fanns bord där förrän om en månad fick det bli brunch på Herr Julius på Strand Hotel vid Nybroviken i dag istället. Grand Hotel tar vi om en månad (Alex tyckte absolut att vi skulle gå på båda, och vem är jag att säga nej till det...).
Tyvärr motsvarade inte brunchen mina förväntningar. Det varma utbudet var väldigt begränsat till prinskorv, ägg och bacon (som ni ser på bilden), nåt kött, kokt potatis och potatisklyftor med lite annat i ugn. Det kalla utbudet var inte heller så stort, och för mig som inte äter charkuterier och tillfälligt inte gravad lax blev det ännu mindre då det inte fanns några direkta andra bra alternativ. Det som fanns och som jag åt var väldigt fräscht och gott, men jag hade önskat ett större utbud.
Men att utbudet var lite av en besvikelse gjorde ju inte att jag åt mindre. Det godaste på den här tallriken var potatisklyftorna med aioli. Älskar aioli!
Klämde självklart i mig plättar med sylt och grädde. Det var nog det bästa på hela buffén! Men jag tycker å andra sidan alltid att pannkakorna är det godaste... Det brukar vara jag och barnen som trängs när vi ska plocka på oss sådana.
Vet inte om det var för att jag var proppmätt, eller om det berodde på något annat, men när det väl var dags att hugga in på godsakerna tog det stopp. Äppelpajen var fantastiskt god, men av någon anledning serverade de den med vad jag gissar var någon form av kvarg som bara smakade syrlig/ surt. Till paj ska det ju serveras vaniljsås! Eller åtminstone något som smakar vanilj. Fick hämta grädde från plättarna istället.
Creme Bruléen och chokladmoussen var helt ok, men de kändes alldeles för söta så jag smakade bara på dem innan jag gav upp (trodde aldrig det skulle hända att jag lämnade sötsaker...). Den lilla chokladkakan gick väl an, men den var rätt tråkig och jag var alldeles för mätt för att orka trycka i mig hela.
Tyvärr blev alltså även dessertbordet en besvikelse (av det jag testade där). Det fanns även olika ostar och sånt, men det är inte heller min grej.
Ett stort plus dock till att kaffe, te och juice ingick i priset (som är 325:-). Vi drack nästan två stora flaskor färskpressad apelsinjuice, fantastiskt gott.
Men nu ser jag fram emot Grand Hotels brunch om en månad!
Blåbärspaj i goda vänners lag
I dag hade vi Marielle, David och Ella över på fika. Jag svängde ihop en blåbärspaj, som vi åt tillsammans med vaniljvisp. Vansinnigt gott, och lagom mycket sommarkänsla (vilket behövs den här årstiden).
Blåbärspaj
Smuldeg:
2 dl vetemjöl
1 dl havregryn
2 msk socker
150 gram smör (det går bra med 100 gram också men jag fläskade på)
Bärfyllning:
500 gram blåbär (frysta funkar alldeles utmärkt, går även bra med valfri mängd, så länge du tycker att det är tillräckligt mycket)
3/4 dl socker
1 msk potatismjöl (hälften om det är färska bär)
Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader.
Blanda blåbär med socker och potatismjöl. Häll ut i en ugnssäker form.
Blanda vetemjöl, havregryn, socker och smör till en grynig massa. Jag tog en genväg och körde allt i matberedaren (väldigt smidigt och man slipper bli kladdig om händerna).
Fördela smuldegen över bären.
Grädda i mitten av ugnen i 15- 20 minuter.
Servera med vaniljvisp, vaniljsås, glass eller annat valfritt tillbehör.
Homeland säsong 2
Här kommer ett litet serietips.
För länge, längesen såg jag första säsongen av Homeland, och jag minns att jag älskade det! Så kom säsong två ut, och jag hade en plan om att se den, men det blev aldrig av. Och sedan har jag inte riktigt känt för det. Men nu så! Nu har jag plöjt igenom alla tolv avsnitt.
Jag ska inte spoila för mycket, så jag kommer inte att gå in på några detaljer om vad säsongen handlar om. Men jakten på terroristledaren Abu Nazir fortsätter, och Brody ställs inför ett ultimatum som resulterar i att han måste samarbeta med CIA för att hitta Abu Nazir.
Det är spännande mest hela tiden, med många kast fram och tillbaka. Och säsongsavslutningen fick mig verkligen att vilja fortsätta hoppa på säsong tre direkt. Måste få veta hur det går!
Dagens utflykt
Dagen bjöd på en lunchutflykt till Konditori Lyran. Jag åt gulaschsoppa (bra mat när det är så himla kallt ute som det är just nu) och toppade det hela med att trycka i mig en semla efteråt. Blev vansinnigt mätt, men det var sjukt värt det.
Det var den tionde semlan jag ätit i år. Det har gått 17 dagar på 2016. Bra facit.
Basilikakyckling med citron- och spenatpasta och sparris
Dagens middag: Basilikakyckling med citron- och spenatpasta och sparris.
Du behöver:
Kycklingfiléer
Färsk basilika
Valfri pasta (jag tog färsk tagliatelle)
Creme Fraiche (valfri mängd, beroende på hur krämigt du vill ha det)
1,5 msk kycklingfond
Saft från pressad citron
Rivet citronskal
Färsk babyspenat
Sparris
Salt
Peppar
Så här gör du:
Blanda ihop creme fraiche med kycklingfonden i en kastrull. Pressa i valfri mängd citron (jag rekommenderar mycket, för att få fram den syrliga smaken mer). Värm detta.
Koka pastan. När den är klar, häll av vattnet.
Riv ner valfri mängd citronskal i såsen. Addera spenat efter tycke. Jag tycker det är gott med mycket spenat. Salta och peppra.
Häll såsen över pastan och rör om.
Om kycklingfiléerna är tjocka kan du skära dem på längden, så att de blir lite tunnare.
Salta och peppra.
Stek sedan i smör. När de är nästan klara, ha i färska basilikablad i stekpannan och låt det gotta till sig en kort stund. Men låt dem inte ligga i för länge, de ska fortfarande vara mjuka!
Vad gäller sparrisen är det en smaksak om man vill ha den stekt eller kokt. I det här fallet valde jag att steka den när jag var klar med kycklingen, så att jag skulle slippa hålla på med vatten i ytterligare en kastrull.
Jag gjorde såsen på 2 dl creme fraiche, men jag rekommenderar att ta ytterligare någon dl eller två om man kokar så mycket pasta som jag gjorde (500 gram).