Bebis
Jag har inte sagt något här, men ni kanske vet ändå. Jag har ägnat de senaste nio månaderna åt att tjocka på mig rätt rejält. Men det är ju inte bara semlor och godis i den där magen.
Om bebisen är bra på att passa tider får vi träffa den om fyra dagar. Om den brås på sin pappa dröjer det ytterligare några dagar. Minst. Men det skulle inte göra så mycket om den väljer att stanna i magen lite längre än planerat. Den får komma när den är redo. Under tiden fixar jag här hemma, och ägnar ohälsosamt mycket tid i soffhörnet. Men det är rätt trevligt det med.
Tisdagslunch i Gubbis
Dagens aktivitet: Lunch med Cathrine och tvillingarna i Gubbängen.
Cathrine dukade upp en salladsbuffé och avslutade sedan det hela med en go´fika med hemmagjorda daim-kolasnittkakor. SÅ gott. Och så värt att trycka i sig alldeles för många kakor. Om det nu finns något som heter "alldeles för många kakor". I think not.
Då Som Nu För Alltid
Flera av mina vänner hade lagt upp denna video på Facebook. Den började så fint. Men jag förstod ju att något var fel, med tanke på alla ledsna ord och gråtande emojis.
En fantastisk video, med karaktärer från Kents tidigare album och videos. Så kom slutet.
Kents sista album. Kents sista turné. Slutet på Kent.
Jag kunde faktiskt inte hejda tårarna. Struntade fullständigt i att jag satt och grät på tunnelbanan i morgonrusningen. Kent har betytt på otroligt mycket för mig under åren, och jag har så många minnen till deras musik. Att de efter i år aldrig mer kommer att släppa ny musik och att jag aldrig mer kommer att kunna se dem live känns ofattbart.
East
Igår var jag och Alex på date night. Det vill säga middag på East. Det är längesen vi gick ut och åt, så det var mycket efterlängtat. Skönt att gå ut relativt tidigt också, vi hade bokat bord 17:30, vilket gjorde att vi kom hem i lagom tid och kunde ägna resten av kvällen åt att slappa. Precis vad vi båda behövde.
Jag åt som vanligt koreanska pannkakor till förrätt. De är en superhit, även om jag tyckte att såsen var starkare än jag mindes den. Är lite känslig för stark mat just nu. Men det gick ner änd, man kan ju välja att inte ha så mycket sås.
Och som vanligt tog jag den vietnamesiska fläskkarrén till varmrätt. Den funkar också i alla lägen. Alex åt sushi, som var väldigt fin att titta på men jag vet att jag inte hade tyckt om den. Sushi är inte riktigt min grej, även om Alex gärna vill få mig att tycka om det genom att pusha mig att smaka när han köper.
Vi delade på en tryffel till dessert. Jag hade gärna tryckt i mig någon god dessert, men det tog helt enkelt stopp. Körde på en alkoholfri drink istället, som smakade somrig passionsfrukt. Ett klokt beslut.
En mycket bra lördagkväll.
If I Were Sorry
Melodifestivalen 2016.
Jag har självfallet suttit som klistrad framför varje delfinal. Och Andra chansen. Och den stora Finalen. Som varje år, med andra ord. MEN. I år har jag varit besviken. Det har inte varit något bidrag som har känts som en klockren vinnare, en sån där raket som kan gå och ta hem hela Eurovision. Jag hoppades in i det sista att Molly Sandén skulle ha just DEN låten. Men hennes bidrag levde inte alls upp till mina högt ställda förväntningar. Kvinnan har en fantastisk pipa, men Youniverse var långt ifrån hennes bästa låt.
Det har känts som mellanmjölk hela vägen fram till finalen. Men igår när det väl smällde tyckte jag, konstigt nog, att alla låtar som var i final var bra. Kvaliteten var förvisso väldigt ojämn, men det gör inte så mycket att Samir & Viktor saknar sångröst när de ändå förmedlade glädje och en riktigt catchy refräng. Samtliga låtar har växt allteftersom jag lyssnat sönder dem på Youtube och Spotify. Även om faktum kvarstår- man ska inte behöva lyssna på en låt flera gånger för att den ska bli bra. Då har den inte en chans i Eurovision. Där måste den sätta sig vid första lyssningen, annars är det tack och good bye.
Så. Sjuttonåriga Frans vann.
Frans lår är den enda om jag verkligen har tyckt mycket om sedan första gången jag hörde den. Den är riktigt bra! Men det är ju skillnad på bra och bra i den här tävlingen. If I were sorry är inte "Melodifestival- bra", och jag tror dessvärre inte att den kommer gå hem i Europa. Vi får nog vara glada över att vi är direktkvalificerade till finalen. Men jag kan ju ha fel. Jag hoppas att jag har fel.
