Helena - Sång sprungen ur oförklarlig glädje

Kategorier

Allmänt Australien 2012-2013 Dressed for success Egypten 2011 Ett avslutat kapitel Film och TV Gravid Göteborg 2014 Hälsoutmaningen Inredning Kända ansikten Listan om Helena Listor London 2011 Malaysia 2013 - 2014 Malta 2014 Musik New York 2012 New York 2013 Paris 2012 Prag 2014 Skänk en slant Skönhet och sånt Träning Venedig 2013 Ätbart

Arkiv

April 2016 Mars 2016 Januari 2016 Maj 2015 April 2015 Mars 2015 Oktober 2014 September 2014 Augusti 2014 Juli 2014 Juni 2014 Maj 2014 April 2014 Mars 2014 Februari 2014 Januari 2014 December 2013 November 2013 Oktober 2013 September 2013 Augusti 2013 Juli 2013 Juni 2013 Maj 2013 April 2013 Mars 2013 Februari 2013 Januari 2013 December 2012 November 2012 Oktober 2012 September 2012 Augusti 2012 Juli 2012 Juni 2012 Maj 2012 April 2012 Mars 2012 Februari 2012 Januari 2012 December 2011 November 2011 Oktober 2011 September 2011 Augusti 2011 Juli 2011 Juni 2011 Maj 2011 April 2011 Mars 2011 Februari 2011 Januari 2011 December 2010 November 2010 Oktober 2010 September 2010 Augusti 2010 Juli 2010 Juni 2010 Maj 2010 April 2010 Mars 2010 Februari 2010 Januari 2010 December 2009 November 2009 Oktober 2009 September 2009 Augusti 2009 Juli 2009 Juni 2009 Maj 2009 April 2009 Mars 2009 Februari 2009 Januari 2009 December 2008 November 2008 Oktober 2008 September 2008 Augusti 2008 Juli 2008 Juni 2008 Maj 2008 April 2008 Mars 2008 Februari 2008 Januari 2008 Juli 2007

Om mig

Blogg.se

Helena

Allmänt

Sång sprungen ur oförklarlig glädje

29 februari 2008

Jag har gått runt och nynnat för mig själv hela förmiddagen. Sådär som man kan göra när man är väldigt glad. Men jag förstår inte varför jag gör det, och jag förstår inte varför jag gör det nu. Jag har inget att vara glad över på det sättet. Att jag reser på tisdag kan jag inte riktigt glädja mig åt, då det skrämmer mig nästan lika mycket som jag ser fram emot det. Jobbet ger mig äckelkänslor just nu, har alldeles för mycket att göra. Men det är inget jag kan påverka särskilt mycket. Kärleken. Kärleken kan jag inte vsara på alls hur det går. För jag vet inte vad jag känner, eller vad HAN känner. Så även om vi har trevligt ihop är det inget att glädjas över på det sättet.

Det är trevligt att gå runt i ett litet rus. Världen ter sig så mycket ljusare och finare. Men det skulle ju å andra sidan vara trevligt att få veta varför jag har lycko och glädjekänslor i kroppen. Kanske är det något så simpelt som vanliga vårkänslor?