Helena

Jag har en teori om att man antingen är en förrättsmänniska eller en efterrättsmänniska. Det är min erfarehet, i alla fall. Sällan hittar jag människor som absolut ska ha både förrätt och efterrätt.
Jag hör till den senare kategorin. Jag skulle förmodligen aldrig avstå desserten till förmån för en löjromstoast eller annan förrättsmat. Egentligen hade jag väl kunnat hoppas att det vore tvärtom, men sånt där går inte att ändra på. Det är hugget i sten.

Igår bjussades det på kladdkaka med grädde och hallonsås, och blåbärspaj med vaniljvisp. Det gjorde mig lycklig.