Helena

Varför måste mitt liv just nu bestå av så många val? Vad jag än väljer att göra så måste jag först genomgå en fasansfull process där jag tvingas välja mellan saker som jag absolut inte vill tvingas välja mellan. Och jag är väl den sämsta personen att stå inför sådana uppgifter. Jag vet bara en person som är veligare än vad jag är, och på ett sätt är det på grund av henne som jag hamnat i den här situationen.

Det gäller mitt jobb. Ingela slutar och det finns en fast tjänst ledig i receptionen. Det var där jag började, det är där jag jobbar 20%. Jag trivs något ofantligt bra där, och man slipper all press som man annars har på sig på CSG. Det är där jag jobbar 80%, med försäkringar. Vilket är extremt bra för min personliga utveckling. Alla kommunolycksfallsförsäkringar är som mina små bebisar. Jag vårdar och älskar alla ömt.

Nu mitt dilemma. Jag kan inte garanteras en fast tjänst på CSG. Om jag skulle få sitta i receptionen, skulle jag bli fast anställd. Och ekonomisk trygghet är något jag sätter framför det mesta. Men jag vill inte lämna ifrån mig mina kommunbebisar. Jag blir svart i ögonen bara jag tänker på att någon annan ska ta hand om dem. Men på samma sätt blir jag sur när jag tänker på att någon annan ska sitta i receptionen.

Vad väljer man? Personlig utveckling där framtiden inte kan tryggas, eller ekonomisk trygghet med något som jag faktiskt också trivs med? Jag vill både ha kakan och äta upp den. Och gärna spy upp skiten också. Jag är så trött på att det har gått såhär långt.