Helena

Jag misstänker att jag är döende på riktigt. Jag har så jäkla ont i munnen att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Två gånger tidigare har jag dragit ut visdomständer, men det här är den värsta gången någonsin. Jag vaknade i natt och hade så ont att jag trodde att huvudet skulle ramla av. Kunde knappt sova. Efter en värktablett i morse blev det dock bättre, men att äta lunch var nästan omöjligt. Jag kan inte tugga utan att det skär i mig. Och då måste jag först ha lyckats öppna munnen.

Det var så illa att jag satt och grät på mitt rum på jobbet. Men jag ville inte gå hem. Dels för att jag förlorar alldeles för mycket pengar då, men även för att det inte blir bättre om jag går hem. Jag kommer att ha precis lika ont var jag än befinner mig, och då kan jag lika gärna sitta på jobbet och plågas.

Proppar mig full med Ipren men tyvärr är ju rekommendationen max 3 tabletter om dagen. Det fungerar dock itne för mig. Klockan är nu strax efter 19 och jag är inne på min fjärde tablett, och det kommer att bli åtminstone en till i dag. Det tar ett tag innan de kickar in, och sedan funkar de bara ett par timmar. Helt sanslöst. Det är inte konstigt att jag börjar undra om något inte står helt rätt till. Speciellt med tanke på att det var komplicerat att få ut tandjäveln.

Tack och lov ska jag till tandläkaren i morgon för att ta bort stygnen. Jag får fråga henne om råd då. För det här går inte. Det blir bara värre för varje dag som går. Det borde vara tvärtom.