Helena

Om en och en halv vecka åker jag till Tyskland för en tvåveckors kurs i affärstyska och tysk affärskultur. Ångesten - och rädslan - börjar bli alltmer påtaglig, och jag inser att jag kommer att vara rätt körd. Att förstå språket är inte så svårt, det är värre att prata. Jag hittar inte orden, de har sprungit och gömt sig under en sten i någon avlägsen skog. Nu blir det två veckors tyskaprat. Grattis.

Jag hade planerat att plugga stenhårt under sommaren, så att jag åtminstone är lite inkörd, men det orkade jag inte. Nu börjar tiden att rinna ifrån mig, och det är dags att sätta igång. På riktigt. Inte bara säga att jag ska, jag måste skrida till handling. Och vad händer? Jag sitter och gör ingenting istället. Allt för att slippa, för inet fan är det kul att behöva plugga. Snälla, skäll ut mig.