På gränsen till död
Det är ett helvete just nu. Det gick bra att dra ut visdomstanden, eller åtminstone bättre än förväntat. Relativt smidigt, även om det var en envis rackare med fyra rötter. Varför åker jag på såna helvetesgrejer jämt? Jag tycker att jag borde ha uppfyllt min kvot av sån skit vid det här laget.
Nu har bedövningen släppt helt. Och nu är det inte roligt längre. Det gör så ont att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Försöker att inte låtsas om det, sysselsätta mig med diverse saker, men det går inte. Smärtan är för påtaglig. Tryckte i mig en Citodon nyss, och förhoppningsvis börjar den verka omgående. Annars överlever jag förmodligen inte.
Inte vill det sluta blöda heller, vilket är lagom frustrerande. Har jag ännu mer otur lär jag väl kvävas av mitt eget blod i natt när jag försöker sova. Jippie.
