Helena

Det finns många saker jag gillar med julen, men det kanske absolut bästa (utan någon egentlig konkurrens) är lussebullarna. Varje år när de börjar säljas blir jag överlycklig, och jag vågar inte räkna på hur många jag smäller i mig under en säsong. För när jag väl börjar finns det liksom inte riktig någon hejd på det. Köper jag hem ett gäng lussebullar kan man räkna med att jag har tryckt i mig allihopa innan jag går och lägger mig. Det ska till ett under om det finns någon kvar morgonen efter. Det är som ett litet beroende, och det kanske är tur att de är så pass säsongsbetonade som de är, för om de hade sålts året runt hade jag förmodligen behövt träna fyra gånger om dagen för att det inte skulle ses på mig hur många lussebullar jag åt.