Helena

Det är inget ovanligt att man kanske ramlar på vintern när det är så jäkla isigt och halt ute. Det gjorde jag igår, årets vurpa. Dock kan jag inte skylla på halkan, för jag var inomhus. På T- Centralen i rusningstrafiken. Var stressad och gick så fort jag kunde för att hinna med ett så tidigt tåg som möjligt mot Fruängen, och som det brukar vara gick det massa sölkorvar framför som täckte upp hela vägen. Precis när jag trängt mig förbi dem försvann marken under fötterna på mig, och jag föll raklång framåt. Var dock snabbt uppe på fötter igen, med värkande knän, armbågar och händer. Men inget blodvite uppstod, och det var ju för väl. Det var pinsamt nog som det var.