Dagens dilemma
Jag står inför ett jobbigt dilemma. Ända sedan jag skaffade Spotify har jag tyckt att det varit det bästa som hänt musikvärlden. Att jag har gratisversionen med massa reklam har inte stört mig nämnvärt. Man får det man betalar för, och i det här fallet fick jag ju faktiskt mer än vad jag betalade för med tanke på att en skiva kostar pengar och gratis Spotify kostar ingenting. Men nu är det slut på sötebrödsdagarna, och vill man lyssna mer än några ynka timmar i månaden är det bara att plocka fram plånboken. Surt, säger jag, men å andra sidan är inte 99 kronor så mycket att oja sig över när en endaste skiva fortfarande kostar dubbelt så mycket.
Att Alex har flyttat sin dator hem till mig, och att han föll för trycket ganska så omgående, och numera betalar för Spotify Premium, gör ju dessutom att jag inte behöver bry mig om att jag har den numera försämrade gratisversionen. Jag kan lyssna hur mycket jag vill på hans konto, och dessutom slippa reklamen (som på sistone faktiskt blivit lite irriterande med tanke på att den dyker upp efter var och varannan låt). Jag behöver alltså fortfarande inte bry mig om den där kostnaden på 99 kronor.
Men. Så fick jag min nya fina mobil av Alex. En smartphone. Blänkande svart med massa funktioner. Det är inte en telefon, det är en minidator. Och man kan koppla Spotify till den. Inget krux, inget krångel, det går att lyssna på vad du vill när du vill. Jag. Måste. Ha. Men då går det inte att snylta på Alex konto, och någon form av familjekonto känner jag inte till att man kan teckna. Så det verkar som att jag nu får punga ut med de där 99 kronorna varje månad i alla fall. Det blir itne direkt något stort hål i plånboken, men det känns ändå onödigt med tanke på att vi faktiskt redan har ett Premiumkonto i familjen.
Men jag verkar inte ha något val. Jag måste ha Spotify i mobilen. Så är det bara.
