Kameler äter inte människor, även om de ser farliga ut.
En sak som jag verkligen ville göra när vi var i Egypten var att rida kamel. Besvikelsen när vi var på Kolmården i somras och kamelridningen var inställd (förmodligen på grund av att det regnade så förbaskat) har vägrat att släppa taget, och att få revansch för detta när vi trots allt var i Egypten kändes som något bra att sträva efter. Det blev dock inte någon längre tur i öknen, utan en femtonminutare utanför vårt hotell.
Jag är ju van vid att rida på stora hästar, men att rida kamel var något helt annat. Det är enorma djur, insåg jag när jag väl satt på, och det kändes inte helt bekvämt att inte ha något att hålla sig fast i mer än Alex (som satt framtill och hade lagt beslag på sadelknoppen). Fast det var rätt kul ändå. Trots att kamelen inte direkt luktade hallon. Jag fick smita in på en toalett och sniffa på klänningen efteråt för att se om den hade sugit åt sig av odören, men som tur var hade den klarat sig rätt bra.
Men jag undrar om inte kamelen egentligen var en dromedar. Jag borde ha bett honom lyfta på sadeln så jag kunde kika efter.