En dag
Från alla håll och kanter hade jag hört att den här boken skulle vara helt fantastisk. Och fantastiska böcker tycker jag ju om, och med tanke på att den kommer som film om någon månad gav jag mig genast i kast med den. För det är bara dumt att läsa boken efter att man har sett filmen.
Dexter och Emma träffas på åttiotalet. Trots att det börjar med lite romantik utvecklas det till stark vänskap, och man får följa dem tjugo år framåt. Deras livsöden berättas dock med ett lite annorlunda grepp- man får bara följa dem en enda dag om året, vad som händer just då. Ibland tillbringar de dagen tillsammans och ibland på åtskilda håll.
Kanske hade mina förväntningar skjutits i höjden på grund av allt jag hört om boken tidigare, för till en början var jag inte alls så imponerad som jag tyckte att jag borde vara. Alla hyllningar på omslaget kändes vansinnigt fel. För jag tyckte inte att den var tårdrypande eller sensationell eller det bästa jag läst i år. Det fanns saker som jag irriterade mig på och som jag inte riktigt kunde tänka bort. Som till exempel hur Emma och Dexter kunde bli så vansinnigt bra vänner efter att ha umgåtts en natt. Den frågan redde tack och lov upp sig lite på slutet. Efter att ha smält boken lite tycker jag att den var bra. Definitivt läsvärd och stundtals fängslande, men jag kan rekommendera att inte bry sig om alla hyllningar på omslaget. De kan man titta på när boken är utläst.
Nu väntar jag på att filmen ska ha premiär. Anne Hathaway och Jim Sturgess i huvudrollerna.
