Sensommar varvas med höst
För ett par dagar sedan såg det ut så här när jag gick till jobbet på morgonen. Mer deprimerande väder får man väl leta efter. Notera särskilt skylten (jag har helt tappat det riktiga ordet, så ni får nöje er med att jag kallar den för "skylten") som hänger över gatan i mitten av bilden. Den höll på att blåsa sönder helt, och igår la jag märke till att den har blivit nedplockad. Det förvånar mig i och för sig inte det misnta, för Västertorps centrum är ett jävla blåshål. Det blåser konstant, vilket inte är så kul om man har fixat sig lite innan man gick hemifrån. När man är framme vid tunnelbanan ser håret ut som ett skatbo och sminket sitter åt helvete.
Sensommardagarna börjar varvas med riktiga höstdagar, och det gör mig lite ledsen. Jag känner mig blåst (haha) på sommaren, och enligt tidningarna (som man i och för sig inte ska lita på) har vi ytterligare en vargavinter att vänta. Ångest de luxe. Jag hoppas nu mer än någonsin att jag och pojkvännen faktiskt kommer iväg på den där efterlängtade solresan.
