Changeling



Igår såg jag Changeling. Har velat se den jättelänge, men som vanligt så har det inte blivit av.

Christine (Agelina Jolie) är en ensamstående mamma som sliter för att ge sin son det bästa i livet. När hennes osn Walter en dag försvinner rasar hennes liv samman. Dagarna förvandlas till veckor och veckorna till månader, och Walter är fortfarande spårlöst försvunnen. Ingen har sett honom och polisen har inga ledtrådar till vad som kan ha hänt. Så en dag hittar de en pojke långt ute på vischan, och överlycklig över att hennes son är återfunnen rusar Christine iväg till tåget för att ta emot sin älskade son. Men det visar sig att det inte alls är Walter. Det är en annan pojke, som konstigt nog utger sig för att vara hennes son. Polisen är övertygad om att det är Walter, och föreslår att Christine kanske bara inte kommer ihåg hur han såg ut. Det har ju trots allt gått närmare ett halvår och pojken har självfallet förändrats utseendemässigt. Nu börjar Christines kamp för att bevisa att pojken inte är hennes och att hennes son fortfarande är försvunnen, men hur mycket hon än envisas vägrar polisen att tro henne.

Changeling baseras på en sann berättelse, och den vetskapen får det att krypa i mig. Att polisen vägrade att tro på en mor som bestämt hävdade att det inte var hennes pojke de hade hittat, bara för att de själva inte ville framstå i dålig dager för att de begått ett misstag. Och hur enkelt det var att stänga in en kvinna på mentalsjukhus, utan att någon undersökning gjordes. Tack och lov har tiderna förändrats.

När det rullas upp vad som har hänt stackars Walter är det svårt att tro att det har hänt på riktigt. Jag ska inte avslöja för mycket om det är någon som planerar att se filmen, men att det finns människor som är så vansinnigt grymma och vidriga borde jag kanske inte bli förvånad över längre. Nu blev jag förvisso lite besviken över att slutet inte var lite lyckligare, men å andra sidan så har filmen modifierats lite för i verkligheten slutade det ännu värre.

Även om filmen är hemsk är den klart sevärd. Kanske inte något som jag skulle rekommendera nyblivna föräldrar med svaga nerver (för hade det varit jag hade jag aldrig vågat lämna mitt barn utan uppsikt- någonsin). Men det är en bra film.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0