Helena

Måndag igen. Vart tar dagarna vägen egentligen? Det rullar på så fort att jag faktiskt kan se hur de där jäkla rynkorna i pannan blir allt djupare under tiden det händer. Som att snabbspola en film framåt. And I don't like it.

Vaknade med en jädra huvudvärk i morse. Jag måste ha sovit riktigt uruselt, men efter en kaffe och två stora glas vatten är jag på banan igen. Förhoppningsvis är jag tillräckligt koffeinkickad för att hålla mig på rätt kurs fram till lunch (äter ju sent, så det är ett par timmar kvar), men det bör inte vara något problem.

Nu: Turbojobba.