Helena

 

Måndag morgon, och den där ångesten över hur fort helgen gick har redan hunnit infinna sig. Den smög sig på redan tidigt igår, och jag tycker att det är lite konstigt med tanke på att jag har haft fullt upp och gjort saker varenda sekund. Men det är å andra sidan kanske just därför som tiden har sprungit ifrån mig.

 

Med den känslan som utgångspunkt var det väl inte heller så kul att upptäcka att termometern visade -15 grader när jag gick hemifrån i morse. Tur att man är ägare till en varm mössa och rejäla, stickade tumvantar. Och har strumpbyxor under pantalongerna och världens varmaste kofta..

 

Har nu fått mitt kaffe, och är redo för denna dag med allt vad den innebär. Jobb, köpelunch och sista bugglektionen. Kanske lite glögg i kväll. Det låter väl inte helt fel ändå?