Helgen är slut
För några timmar sedan tog det tvärstopp för mig. Satt i soffan och kände pltsligt att jag befann mig i ett mer eller mindre sovande tillstånd. Eller ja, jag märkte ju det när jag vaknade och upptäckte att munnen var öppen och jag hade dreglat lite. Och så fortsatte det. Kunde inte hålla ögonen öppna. Egentligen borde jag väl ha gått och lagt mig redan då, och verkligen fått sova ut, men det kändes lite avigt eftersom Alex inte är hemma. Han är hos sina föräldrar, och jag vet inte riktigt när han tänker komma hem.
Nu finsn det dock inga ursäkter, för klockan är så pass mycket att det faktiskt är nödvändigt för mig att gå och lägga mig om jag överhuvudtaget ska orka upp i morgon. Den här helgen försvann extremt fort, och det är jag lite sur över. Har igen lust att ställas inför en ny arbetsvecka redan nu. Men det är bara att ta tjuren vid hornen. Men först ska jag sova.