En ovan känsla
I natt sov jag för en gångs skull riktigt bra, och när klockan ringde i morse kände jag mig förvånansvärt pigg och utvilad. Nu har tröttheten dock kommit ikapp och jag längtar vansinnigt mycket efter att få krypa ner under täcket och sova några timmar till.
Det kändes för övrigt mycket konstigt att vakna upp i en annan lägenhet än den gamla vanliga. Att göra sig i ordning och sedan gå en helt annan väg till tunnelbanan. Så himla ovant. Kom dessutom på att det är ju för fasiken uppförsbacke halva vägen till tunnelbanan- inte bra om man är stressad och måste småspringa. Hej svettlökar under armarna.
Kommentarer
Trackback
