Ibland förstår inte ens jag hur han tänker
I nybyggda hus är det ju standard att ha postfacken nere i porten. Detta är något nytt för oss, som tidigare alltid fått posten levererad rätt in i lägenheten via brevlådan i ytterdörren.
Alex: De där postfacken är ju värdelösa. Jag måste böja mig så här för att se om det finns något där (visar genom att böja sig bakåt så mycket att han lätt skulle ha vunnit över mig i limbo).
Jag: Böjer du dig? Men känn med handen istället om det finns något där.
Alex: Känna med handen???!!! Nej, tänk om någon har lagt något där.
Jag: Vaddå, annat än post?
Alex: Ja. Typ bajs eller något.
Jag: ... Bajs?
Alex: Ja! Det vill inte jag ha på mina händer.
Jag: Varför skulle någon lägga bajs i vårt postfack?
Alex: De kanske inte stoppar in bara bajs, då måste de ju ta på det. Men bajs på en pinne.
Jag: Bajs på en pinne?
Antingen har han livlig fantasi. Eller så vet han att han har många fiender som skulle kunna utsätta honom för en sådan sak. Eller så är det något som han själv skulle kunna utsätta andra för och därför är rädd för att själv råka ut för det. Men nu har vi i alla fall bestämt att det är jag som kollar postfacket varje dag.
