Eurovision Semifinal 1
Gårdagens semifinal bjöd på både högt och lågt, precis som det ska vara i Eurovision. Som vanligt ställer jag mig lite frågande till flertalet bidrag (Montenegros flottiga Euro Neuro- nisse till exempel. Vad VAR det för något? På riktigt?), men det fanns även några som faktiskt föll mig i smaken. Här har ni några av mina favoriter.
Cyperns låt sätter sig, och det är sådana låtar som går långt i den här tävlingen (bortsett från konstiga skitbidrag som går vidare bara för att grannländerna röstar på dem). Att till och med Alex kände igen låten (han kom ut i vardagsrumemt med en förvånad min och kläckte ur sig "Va, är det här en Eurovision- låt?") är ett bra betyg för den genomslagskraft den har haft. Nu ska det bara slipas lite på sången, men oavsett surhet eller inte så kommer den här att vara en livsfarlig konkurrent till Loreen.
Jag gillar Jedward. De är charmiga och deras energi smittar av sig (även om den ofta ligger på gränsen till outhärdligt irriterande, och ibland även tippar över). Den här låten är i mitt tycke svagare än deras bidrag förra året, men å andra sidan är Waterline lite "rundare" i formerna där Lipstick var mer "taggig". Den följer en mjukare melodislinga, och det gillar jag.
Grekland brukar hamna på min favoritlista, och det gör de även i år. Den här låten är dock avsevärt svagare än Elena Paparizous segerhit My number one, och jag har svårt att se att den skulle kunna kamma hem hela tävlingen. I synnerhet som att den förmodligen kommer att tappa många röster till Cyperns bidrag, som inte bara ligger inom samma genre utan även är mycket bättre.
Och så till en låt som jag inte vet hur jag ska förhålla mig till. Rysslands bidrag är så vansinnigt dåligt att jag helst skulle vilja sitta med skämskudden framför ansiktet i tre minuter. Men tyvärr så är det en svängig låt (om man bortser från den hemska sången) och jag har vid upprepade tillfällen de senaste veckorna kommit på mig själv med att gå runt och nynna på refrängen. Och de små tanterna är ju så himla söta, och eftersom de är just gamla och söta skulle jag så gärna unna dem lite framgång. Även fast jag vet att man inte kan tänka så. Eurovision Song Contest är blodigt allvar, och den enda anledningen till att man ska få framgång där är för att man har en bra låt och ett bra framträdande. Men jag är glad att tanterna fick gå vidare till finalen....
Cyperns låt sätter sig, och det är sådana låtar som går långt i den här tävlingen (bortsett från konstiga skitbidrag som går vidare bara för att grannländerna röstar på dem). Att till och med Alex kände igen låten (han kom ut i vardagsrumemt med en förvånad min och kläckte ur sig "Va, är det här en Eurovision- låt?") är ett bra betyg för den genomslagskraft den har haft. Nu ska det bara slipas lite på sången, men oavsett surhet eller inte så kommer den här att vara en livsfarlig konkurrent till Loreen.
Jag gillar Jedward. De är charmiga och deras energi smittar av sig (även om den ofta ligger på gränsen till outhärdligt irriterande, och ibland även tippar över). Den här låten är i mitt tycke svagare än deras bidrag förra året, men å andra sidan är Waterline lite "rundare" i formerna där Lipstick var mer "taggig". Den följer en mjukare melodislinga, och det gillar jag.
Grekland brukar hamna på min favoritlista, och det gör de även i år. Den här låten är dock avsevärt svagare än Elena Paparizous segerhit My number one, och jag har svårt att se att den skulle kunna kamma hem hela tävlingen. I synnerhet som att den förmodligen kommer att tappa många röster till Cyperns bidrag, som inte bara ligger inom samma genre utan även är mycket bättre.
Och så till en låt som jag inte vet hur jag ska förhålla mig till. Rysslands bidrag är så vansinnigt dåligt att jag helst skulle vilja sitta med skämskudden framför ansiktet i tre minuter. Men tyvärr så är det en svängig låt (om man bortser från den hemska sången) och jag har vid upprepade tillfällen de senaste veckorna kommit på mig själv med att gå runt och nynna på refrängen. Och de små tanterna är ju så himla söta, och eftersom de är just gamla och söta skulle jag så gärna unna dem lite framgång. Även fast jag vet att man inte kan tänka så. Eurovision Song Contest är blodigt allvar, och den enda anledningen till att man ska få framgång där är för att man har en bra låt och ett bra framträdande. Men jag är glad att tanterna fick gå vidare till finalen....
Kommentarer
Trackback
