Någonstans inom oss
Någonstans inom oss tar avstamp i en kylig höstkväll när karriärkvinnan Rebecka hoppar från Fjällgatan i Stockholm. Så fort hon har tagit steget ut från klippan ångrar hon sig, men då är det redan för sent och hon störtar obönhörligt mot den hårda asfalten.
Istället för att svepas bort från jordens yta hamnar Rebecka nu i någon sorts mellanläge. Hon vandrar runt på jorden som ett spöke och möter sin personliga skyddsängel Arayan som tålmodigt försöker vägleda henne mot det så berömda "ljuset". Men dit vill inte Rebecka. Hon har alltför svårt att lämna sin numera änkling till make. En make som hon inte behandlat särskilt bra under deras tid tillsammans. Genom att konsekvent stöta bort honom för att sedan skänka honom en liten bit äkta kärlek har hon lyckats behålla honom i sitt nät, och nu när hon inte längre finns inser hon hur dumt hon har betett sig.
Det här är Kajsa Ingemarssons nionde bok, och det är nog tur det. För henne, alltså. För hade det varit hennes debutroman hade den nog överhuvudtaget aldrig ens blivit antagen av ett förlag. Jag är hemskt ledsen att säga det då jag verkligen gillar Kajsas tidigare böcker, men det här är riktigt dåligt.
Det är platt och stereotypt. Inte en enda gång fattar jag några som helst sympatier med någon av karaktärerna, i synnerhet inte med Rebecka. Alla karaktärer verkar dessutom vara rejält korkade, och som läsare förstår man nästan omgående varthän historien barkar. Inte en enda överraskning bjuds det på och när jag läst ut Någonstans inom oss hade jag bara en enda fråga. Vad i helsike vill Kajsa Ingemarsson säga med den här boken?
Kommentarer
Trackback
