Små citroner gula
Agnes har ett bra liv. Hon har lyckats få jobb som servitris på en av Stockholms finaste restauranger, hon har en pojkvän som hon älskar och en bästa vän som alltid ställer upp för henne. Men så kraschar allt när hon får sparken från sitt jobb och hon får veta att hennes pojkvän har träffat någon annan.
Allt hade kunnat gå åt skogen, men istället får hon ett erbjudande om att bli delägare i en nyöppnad restaurang. Ett erbjudande hon inte kan tacka nej till, men det visar sig inte vara helt enkelt att starta en sådan verksamhet. Det finns dock en sak hon kan göra för att få fler gäster till restaurangen. Men det skulle innebära att hon måste ljuga för någon som hon har börjat tycka mycket om, och därmed äventyra chansen till att deras vänskap ska kunna utvecklas till något mer.
Små citroner gula bygger på Kajsa Ingemarssons roman med samma namn. Jag läste den för en herrans massa år sedan, och när jag fick höra att den skulle filmatiseras blev jag exalterad. Det är en av Kajsa Ingemarssons, i mina ögon, bästa böcker så jag var spänd på att få se resultatet.
Det är en charmig film. Något förutsägbar, ja visst, men romantiska komedier tenderar ju att falla i den fällan. Rakel Wärmländer gestaltade Agnes på ett bra sätt, och Sverrir Gudnason gjorde samma roll som han alltid gör. Den där charmiga och söta, men lite nördiga killen. Men han gör det bra, och jag gillar honom. Det bjuds på en del komiska scener, och jag kan inte låta bli att tycka att Agnes är riktigt rolig när hon är så full att hon försöker öppna dörren till sin grannes lägenhet i tron att det är hennes egen.
Betyg: 3 av 5. Och ett minus för ett jag blev jäkligt sugen på den där fiskgrytan de lagade, men som jag aldrig kommer att få smaka.
Kommentarer
Trackback
