Helena

Alla mina nyårsaftnar har jag firat i Sverige. Ätit god mat, umgåtts med familj eller vänner eller båda delarna, och strax innan tolvslaget dragit på mig massa varma kläder och sprungit ut i snön och kylan med ett glas bubbel i handen för att se fyrverkerierna. Och även om jag inte gillar känslan av att nyårsafton ska vara årets höndelse, och man ska befinna sig på den bästa festen, så älskar jag ändå den dagen. Om man skalar bort hela förväntningsbiten vill säga, och tar det för vad det är. Det är oftast då det blir som mest lyckat.

 

Att fira in det nya året någonannanstans i världen har alltid varit en främmande tanke. Men den här gången blev den tanken verklighet, och var firar man bäst nyår om inte i Sydney?

 

Nyår i Sydney var inte alls som nyår i Sverige, och jag har fortfarande lite svårt att förstå att det faktiskt var ett nyårsfirande vi var med om. Men det var fantastiskt lyckat!

 

Först grillade vi hemma hos Gabban. Bara det kändes konstigt, att grilla på årets sista dag. Claire hade genom en vän fått gratis biljetter till Cahill Expressway, en motorväg som går över tågstationen vid Circular Quay. Den ligger med andra ord mittemellan Harbour Bridge och Operahuset, och det är ett av de absolut bästa ställena man kan stå på omm an vill se fyrverkerierna. På nyrsafton stängs vägen av och några tusen personer som har vunnit biljetter i en tävling får g upp på den för att se showen.

 

Bara att vi fick biljetter dit var helt fantastiskt. Att vi sedan fick plats längst fram vid räcket var galet. Inte en människa som kunde skymma sikten för oss.

 

Och vilket skådespel! Det var galet mycket fyrverkerier, det ville aldrig ta slut. Vansinnigt vackert.