Det långa bröllopsinlägget
Jag har haft den bästa helgen på väldigt länge, och det här kommer att bli ett lååångt inlägg. Min fina, fina vän Helene gifte sig med sin Andreas igår. De gifte sig i Hidinge Nya Kyrka i Värmland, inte långt från där Andreas är uppvuxen.
Att jag skulle gråta var jag förberedd på. Men att det skulle vara som att öppna en kran så fort brudparet tog sitt första steg in i kyrkan trodde jag inte. Snoret ville inte sluta rinna trots att jag efter hand lyckades kontrollera flödet av tårar. Men det är kanske inte så konstigt, med tanke på att jag aldrig har sett ett så vackert brudpar.
Vi hade norpat åt oss platser på andra raden och hade bra uppsikt över det som försiggick där framme. Och när Cathrine sjöng Du är allt fick jag bita mig i läppen för att inte börja gråta igen. Hon var helt fantastisk! Och även brudgummens bror Henke var grym när han spelade gitarr och sjöng Utan dina andetag. Utgångsmusiken var hämtad från Ronja Rövardotter. Den vill jag också ha när jag gifter mig. Härmapan Helena.
Bröllopsfesten ägde rum på Villingsbergs Herrgård. Och jösses, vilket ställe! Det låg så otroligt vackert, och själva huvudbyggnaden för perfekt för en sådan sorts tillställning. Jag förstår varför brudparet hellre valde att ändra datum för bröllopet när herrgården var bokad på deras från början tänkta datum.
Förrätt: Toast Skagen.
Varmrätt: Oxfilé med örtpotatis, kantareller, grönsaker och rödvinssås.
Dessert: Vaniljpannacotta med hallon.
Det hölls många fina tal under kvällen. Brudens syster gjorde det svårt för mig att hålla tillbaka tårarna, brudens far hade skrivit ett härligt rim, brudgummens bror hade ett vansinnigt roligt tal. För att inte tala om brudgummen själv, som inte bara höll ett kanontal- han sjöng också.
Jag själv hade skrivit upp mig på talarlistan, och var mäkta nervös inför denna uppgift. Kände mig inte helt nöjd med vad jag hade, och det var en plåga att behöva vänta på min tur. Men när varmrätten var uppäten var det så dags.
Och det gick ju jättebra! Förstår inte vad jag hade oroat mig över. Det blev lite känslosamt för mig mot slutet, och jag var tvungen att kämpa för att inte börja gråta (igen, men det var väl folk vana vid vid det här laget...). Mitt tal verkar ha uppskattats, för det var väldigt många som under kvällen kom fram och sa att de tyckte det varit bra. Roligt, med tanke på hur mycket jag har våndats över det! Och jag såg hur glad Helene blev, och då kändes det så himla värt det!
Jag var även involverad i dels en bildpresentation med film från möhippan, men också ett spex tillsammans med bruden själv, Cathrine och Sussie. Ett spex som har upptagit vansinnigt mycket tid och tankar för mig de senaste månaderna. Vi hade gjort om Kung i baren till en text som handlade om Helene och Andreas. Bruden på lead vocals och vi andra som kör.
Vi var sist ut, och det blev succé! I synnerhet när vi på slutet sjöng "Fru, fru, fru, fru Lindberg" fyra gånger och samtidigt gjorde vattenspridaren- Helenes signum på dansgolvet.
Bröllopstårtan var en vacker historia i vitt och grönt, med smak av päron.
Att brudparet valde att dansa första dansen till en trubadurversion av Sven Ingvars Två mörka ögon, som började långsamt och sedan drog igång rejält och brudparet började bugga, borde väl inte ha förvånat någon egentligen. Typiskt dem att välja en dansbandslåt!
Och sedan drog festen igång rejält. Det shottades Best man- shots i baren, dansades ringdans runt i hela huset och brudgummen fick sina kalsonger sönderklippta efter att ha hängt upp och ner över axlarna på en av sina kompisar. En dansk tradition, tydligen.
Brudparet lämnade festen vid kl 4 på morgonen. Jag och Alex drog oss mot vårt rum strax efter det.
Fast sedan fick några grabbar för sig att de skulle bada. Alex hakade på, och jag fick agera fotograf.
Vi gick till slut och la oss vid 5- tiden på morgonen, men jag hade svårt och somna och låt och vred på mig länge efter det. Så det var rätt segt när klockan ringde dagen efter.
I dag bjöds det på en fantastisk brunch. Jag toppade den med en kokosboll.
Sedan var det dags för presentöppning. Av mig och Alex fick de pengar till bröllopsresan. Jag hade även gjort en liten "tidning" där jag klippt och klistrat ihop massa bilder över vart de ska åka någonstans. Kan ju visa den i ett annat inlägg, tycker den blev rätt bra.
Efter en liten promenad var det så dags att åka hem. Johan skrev ett meddelande på bilen innan, och sedan bar det av.
Det har verkligen varit världens bästa helg, och jag har fortfarande svårt att smälta att Helene faktiskt har gift sig. Jag kommer att leva länge på det här.
Kommentarer
Trackback
