Helena

Min otroligt sega Australien- uppdatering fortsätter här...

 

Vad är väl en tripp till Cairns om man inte beger sig ut och snorklar lite vid Barriärrevet? Nu råkade ju vi förvisso ta en tur till Green Island, som inte låg särskilt långt ut i revet och där det dessutom verkade vara mer fokus på själva ön än på själva revet, men vi fick ändå snorkla och se massa häftigt under vattenytan.

 

Tyvärr var det manetsäsong, och de jäklarna kunde tydligen stickas rejält. Att vi var iklädda heta, skyddande dräkter från topp till tå (ja, även en liten luva för huvudet) hjälpte en hel del, men ansiktet var fortfarande helt oskyddat på de ställen där cyklopet inte täckte. Vilket resulterade i att jag simmade runt och höll händerna för kinderna, så att jag inte skulle bli stucken.

 

Till en början vågade jag knappt gå ner i vattnet. Det var maneter vart man än tittade, och det krävdes en hel del övertalning från Alex sida för att jag överhuvudtaget skulle våga mig ner så att jag stod med vatten i lårrhöjd. Men sedan gick det lite bättre och jag hoppade i helt (hade för sjuttsingen betalat dyra pengar för den där turen, och då måste man ju se till att snorkla ocksp...).

 

Och även om vi inte var långt ut på revet, så var det helt fantastiskt. Vi såg så mycket fiskar i olika färger och former. Vi stötte på ett stort stim med gigantiska fiskar, som jag gled med så nära att jag hade kunnat röra vid dem om jag bara sträckt ut handen. Jag var liksom en i gänget... Men det absolut häftigaste var den stora, röda bläckfisken vi såg. Riktigt läcker!

 

Det känns tyvärr som att jag inte "blev klar" med Cairns och Barriärrevet. Jag skulle så gärna vilja åka lite längre ut och snorkla ännu mer (fast i och för sig säger jag emot mig själv lite nu, för jag är så jädra hajrädd och ju längre ut man är desto mer hajar lär det ju finnas...). Men det är å andra sidan en anledning att återvända.