Första joggingrundan för veckan
Ännu en löparrunda avklarad.
Jag hade verkligen ingen lust alls, men jag gav mig ut ändå. Och det känns ju väldigt bra så här i efterhand, precis som det alltid gör. Och då gör det inte så mycket att jag ibland får håll redan efter tio meter, eller att jag är färdig att kasta in handduken och känna mig besegrad efter halva vägen. Trots att jag bara springer tre kilometer.
Att jag tar mig runt är det viktigaste, och jag blir stolt över mig själv att jag faktiskt ger mig ut och springer trots att jag oftast hellre hade suttit i soffan och sett en bra serie.
Kommentarer
Trackback
