Helena

Det är några månader sedan, och jag vet att jag är långsam vad gäller uppdateringen från Malaysia. Men jag har inte så mycket blogglust för närvarande. Men här fortsätter min berättelse.

 

Vi anlände till Kuala Lumpur på nyårsafton, och eftersom vi inte hade någon lust att försöka sy ihop ett firande redan samma kväll hade vi förbokat platser till hotellets restaurang. Den låg på trettioåttonde våningen på Grand Hyattt och hette Thirty8. Enligt hotellets hemsida är kocken svensk, vilket var en trevlig bonus för någon som är så långt hemifrån.

 

Först efter att vi bokat bord (vilket vi gjorde över en månad i förväg, hemifrån) fick vi veta att det bara bjöds på buffé i restaurangen på nyårsafton. Jag var lite tveksam till en början, men det hade jag inte behövt vara. Det var en grym buffé, med så många olika rätter att det var omöjligt att prova ens hälften.

 

Jag och Alex är båda sådana som äter fort, och våra restaurangbesök är ofta relativt snabbt avklarade. Så det var därför en utmaning utan dess like för oss att gå upp till restaurangen kl 20 och sedan sitta där till tolvslaget, då det började skjutas fyrverkerier utanför fönstren. Vi löste det genom att tvinga oss att äta långsamt, och ta mer mat både fyra, fem och sex gånger. Om inte fler. Vi åt i stort sett konstant under fyra timmar, och fyllde på rejält med diverse alkoholhaltiga drycker. Tror aldrig jag har ätit så mycket vid ett och samma tillfälle någonsin.

 

Vid midnatt smälldes det raketer från parken nedanför och en kvart senare tog vi hissen ner till vårt hotellrum och slocknade. Som två pensionärer. Dock väldigt nöjda med nyårsfirandet.