Brunch i Kaknästornet
Jag är vansinnigt trött på regnet som håller Stockholm gisslan just nu. Vart tog den härliga, soliga våren vägen? Och viktigare- när kommer den tillbaka? Ska det fortsätta så här måste jag köpa nytt paraply omgående.
Det var med andra ord helt fel dag att ge sig ut på äventyr på. Men har man bokat in brunch i Kaknästornet så har man, så det var bara att ge sig iväg. Och se till att komma tillbaka en annan dag när man kan njuta av utsikten lite bättre. För det var banne mig inte mycket man såg av den i dag.
Som det alltid är med bufféer åt jag på tok för mycket, även fast jag bara smakade lite av varje sak. Att ta om av favoriterna är inte att tala om förutom den där coleslawen, OH MY!). Men gott var det! Kan varmt rekommendera Kaknästornet om man är brunchsugen. Och om man vill ha brunch with a view (åk då dt en dag med vackert väder).
Enkel middag en lördagkväll
Dagens middag: Kyckling som jag tillagat i foliepaket i ugn tillsammans med färsk timjan och en skiva citron. Till detta serverade jag morötter och rödbetor (också tillagade i ugn) och bearnaisesås. Väldigt enkelt. Väldigt gott.
Fredagsdejt
Jag mötte upp min karl i stan efter jobbet igår. Tillsammans trotsade vi pissvädret och promenerade planlöst runt lite på Söder i jakt på ett trevligt ställe där vi kunde avnjuta en öl. Eftersom varken ställena på nedre Götgatan eller Big Ben uppnådde önskad mysfaktor släpade vi sos hela vägen till The Secret Garden i Gamla Stan. Där var vi i det närmaste ensamma, vilket uppskattades.
Varsin öl senare stegade vi bort till Vapiano, där jag åt alldeles för mycket pasta när jag egentligen borde ha beställt en sallad. Men gott var det.
Bra kväll.
Att teckentolka Mello
Tommy Krångh teckentolkar Melodifestivalen. Det kan vara det bästa jag sett på länge.
En man som heter Ove på Rival
I helgen var jag och Alex på Rival och såg Johan Rheborgs uppsättning av En man som heter Ove. Jag läste boken när vi var i Malaysia för ett år sedan, och den var fantastisk. Det är längesen jag läste en bok som grep tag om mig på det sättet, så mina förhoppningar på teaterversionen var extremt höga. I synnerhet som att min uppfattning var att ingen kan göra Ove rättvisa så som Rheborg kan.
Min uppfattning efter att ha sett pjäsen (eller enmansföreställningen?) är fortfarande att ingen kan göra Ove rättvisa så som Rheborg kan. Johan Rheborg ÄR Ove. Han fångade hela Oves väsen perfekt. Han "spelade" även de andra karaktärerna fläckfritt, och det var väldigt underhållande att se honom på en sekund transformeras från en sur gubbe till det blonda mähät till en ung kille till utländska grannen Parvaneh tillbaka till den griniga Ove. Allt genom att ändra sitt kroppsspråk och sin röst.
Alex, som inte läst boken, gav tummen upp och tyckte att den var bra. Då är det ett bra betyg. Så om ni får tag på biljetter (vet att det är ganska uppbokat)- tveka inte att gå!
Sedan sist
Det är längesen jag skrev något här. Luften har gått ur mig. Skrivlusten har försvunnit. Viljan finns, men det tar stopp. Eller tar stopp. Jag tänker sällan på bloggen. Och jag fotar än mer sällan. Kameran ligger mest och samlar damm. Jag har ingen lust, fast jag så gärna önskar att jag hade lust.
Här är en kort snabbversion av några av de saker jag har haft för mig sedan vi sist hördes.
Jag har fyllt 30. Sjukt, jag vet. Vad hände med åren?
Jag fick en kväll på Golden Hits i present av Helene och Andreas, vilket innebar show och middag och party.
Jobbet hade julfest i lunchrummet på plan 2. Låga förväntningar, men det blev lyckat och avslutades på gayklubb. Här på bilden ser ni världens bästa logistikavdelning.
Helene fyllde 30 och firades med fest.
Jag ville ha en ursäkt att baka (och äta) obscena mängder lussebullar, så jag bjöd in till adventsfika.
De här två kom hem till Sverige från Australien, och vi hängde lite innan jul. De borde komma hem snart igen.
Åt julbord på Ulla Winbladh med delar av släkten. Så. Mycket. Mat. Och den var fantastiskt god.
Hälsade på farmor och kunde inte förstå att det gått över ett år sedan vi förlorade henne. Saknar henne så otroligt mycket. Döden har varit väldigt närvarande under det senaste året, och jag hoppas att jag slipper sånt under 2015.
Vi firade julafton i Salem. Det var både glatt och ledsamt och känslostormigt. Och tomten kom. Eller ja, han tittade förbi en snabbis, utan att lämna paket, och gjorde sedan ett besök hos grannen istället.
Min kusin skaffade ännu en hund. Som på julafton fick en superhjälte- mantel.
Jag och Alex reste iväg över nyår. Till det resmål som jag drömt om sedan jag var litet barn, och det var precis så fantastiskt som jag alltid trott.
Var på fest hos en kollega. Där tog vi en groupie.
Skrattat mycket med de här.
Jag har försökt komma igång med träningen igen, men det går trögt. Det blir liksom inte kul. Men gymmet är nyrenoverat och fräscht, vilket jag försöker att dra nytta av. Nu har jag i och för sig inte varit där på några veckor, men jag ska få in rutinen igen. Kläderna sitter lite väl tight, och så kan jag inte ha det.
Jag har startat upp en Mello- klubb på jobbet. Vi har möten på måndagar, då vi diskuterar det senaste om Melodifestivalen.
Jag och nio kollegor var och såg 50 Shades of Gray när den hade premiär. Den var inte särskilt bra. Jag blir förbannad när så många kvinnor ser Christian Gray som dreamy. Det är han inte, och det var inte en kärleksfilm.
Jag och Helene var på Abba- museet. Jag kan knappt förstå att jag har sett de här kläderna på riktigt! Måste gå dit igen. Snart. Helst igår.
Jag har äntligen lagt upp min gamla soffa på Blocket. Ingen har nappat och jag börjat bli irriterad. Några hundralappar är den väl värd? Så vill du köpa den, vänligen lägg ett bud här i kommentarerna för jag vill bli av med den och köpa en fåtölj istället.
