Födelsedagsfirande
Gårdagkvällen ägnades åt födelsedagsfirande av David, som fyllde 30 år. Middag på Texas Longhorn och efterföljande festligheter hemma hos honom och Marielle. Himla trevligt. Och eftersom jag tog det lugnt med drickandet mår jag inte det minsta dåligt i dag, vilket ju är en vinst i sig.
Och om sisådär 8 månader är det min tur. Fy fan.
Att få ett namn
Vad har jag gjort i dag?
Jo, jag har varit på mitt livs första dop! Om man bortser från när jag själv döptes, vill säga. Det var lilla Molly som skulle bli doppad i dopfunten, något som hon klarade med bravur. Efteråt serverades det smörgåstårta och prinsesstårta i Kyrkvillan, och jag åt så mycket att jag fick ont i magen. Det enda positiva med det (bortsett från att det var galet gott) är att jag inte behöver äta någon middag nu i kväll.
The Winner Takes It All
Dagens fredagsnöje: AW med jobbet.
Vi körde trekamp på Ballbreaker. Bowling, biljard och golfsimulator. Jag är ju ingen stjärna i någon av de grenarna, men jag var tydligen tillräckligt bra för att hjälpa mitt lag till vinst. Vi vann med ett ynka poäng över chefens lag, men vinst som vinst. Och att vinna är det enda som räknas, vilket chefen (och min roomie, vars lag hamnade på sista plats) kommer att få höra återigen på måndag.
Rub. It. In.
Hasselhoff
Någon gång innan jul fick jag nys om att David Hasselhoff skulle göra en talkshow i Sverige, där han skulle intervjua svenska kändisar. Jag klickade snabbt hem två gratisbiljetter för att sitta i publiken, och igår var det äntligen dags.
Det var några underhållande timmar, men jag tror inte att jag behöver förtydliga vad det bästa var. För även om det kanske ser ut som att jag står bredvid en vaxfigur på bilden ovan, så kan jag garantera att det är The Real Deal. It's The Hoff! Hoppas bara att han inte märkte att jag strax innan bilden togs hade lyckats smeka en 150 centimeter hög smörgåstårta med arslet och således var lätt kladdig där bak.
Vardag
Måndag. Slut på semester. Det var en månad sedan jag var på jobbet senast, vilket ju är en helt sjukt lång tid när man tänker efter (även om det har gått extremt fort). Kände mig oförskämt pigg i morse, trots att jag vaknat flertalet gånger under natten och sedan legat och stirrat i taket i trekvart innan jag bestämde mig för att det var dags att gå upp klockan 05:30. Och som förväntat slog tröttheten till vid 15- tiden på eftermiddagen. Åh, härliga jetlag...
Och nu är det tvättstugedags och fixa matlådor som gäller. Känner att den där jädra vardagen har jagat ikapp mig lite väl fort.
Söndagsfika
Min kusin Therese fyllde år när vi var bortresta. Även hennes föräldrar var bortresta då, och därför firades hon i dag istället. Ett trevligt sätt att tillbringa sista lediga dagen innan det är dags att gå till jobbet i morgon bitti. Tårta är liksom aldrig fel, och att träffa släkten mår jag alltid bra av.
Att komma hem till ett Winter Wonderland
Ja. Det här med att komma hem från Malaysia var ju roligt.
Julafton 2013
Annars då? Firade julen som vanligt tillsammans med släkten genom att äta, äta lite till och sedan äta ännu mer. Först sill och lax. Sedan en vända med köttbullar och prinskorv. Efter lite vila var det dags för lutfisken, vilken jag av taktiska skäl hoppade över för att ha plats för den efterföljande risgrynsgröten. Allting toppades med kaffe och chokladpraliner, vilka jag tryckte i mig obscena mängder av.
Efter allt ätande var det dags för julklappsutdelning. Jag fick många fina saker, och jag tror att de julklappar jag själv gav bort uppskattades.
Men. Vi hade en julklappstjuv i huset. Becel, den jädra hunden, älskar att öppna paket, och efter att han öppnat sin julklapp innehållande ett grisöra fortsatte han öppna mina paket. Det var inget jag märkte till en början, men två paket lyckades han sno åt sig och slita upp i ett annat rum innan vi upptäckte vad han sysslade med. Hundskrutt.
De som inte kunde vara med
Vi besökte minneslunden i dag. Tände ett ljus för farmor. Det är en stor sorg att hon inte var med i dag, och jag saknade henne verkligen. Men det känns bra att besöka minneslunden, och veta att hon har det bra nu.
Julafton
Julafton. Jag vet inte hur det är med er, men min julkänsla är lika med noll. Tittar jag ut genom fönstret ser det ut som att det är mitten av oktober. Snön lyser med sin frånvaro och det är plusgrader. Att jag ätit lussebullar till förbannelse de senaste veckorna har uppenbarligen inte hjälpt.
Julen är min favorithögtid. Jag älskar allt som har med julen att göra (bortsett från trängseln i affärerna). I år är det dock annorlunda. Det har säkert att göra med att det har varit ett skitår, och tanken på att farmor inte är med i dag gör alldeles för ont. Men jag ska försöka att inte gråta över det i dag, det har jag gjort alldeles för mycket de senaste dagarna. Jag ska försöka fokusera på alla som faktiskt är där.
Det blir för övrigt ett kort julfirande. För i morgon åker vi till värmen. Overkligt.
God Jul!
Lucia
Jag älskar Lucia. Det är så otroligt mysigt med luciatåg och alla sånger. Helst ska det vara snö ute, och jag ska vara vaken och se luciatåget live tidigt på morgonen (vilket typ aldrig har hänt). Och ser jag inget luciatåg live ska jag se det på tv. Vilket inte heller har hänt på många, många år. Istället fick jag youtuba skiten nu i kväll.
Aja. Till den kanske viktigaste delen i luciafirandet. Lussefikat. På jobbet serverades det i dag lussebullar, pepparkakor, glögg, skumtomtar och det tyska bakverket stollen (eftersom jag arbetar på ett tyskt företag). Jag tryckte i mig två lussebullar, efter att jag tio minuter tidigare mölat i mig en kanelbulle på ett annat fikaevent. Efter det blev det ingen lunch, men jag var rätt nöjd ändå.
Glad Lucia!
TGIF
Gårdagens middag med tjejerna bjöd på både glädje och överraskningar (och mycket och väldigt god pasta). Det var med andra ord väldigt lyckat, och det goda humöret från igår följde med mig till i dag. Jag tror att jag har en bra fredag framför mig.
Middag hos svärisarna
Vi är nyss hemkomna från mina svärföräldrar. De bjöd in oss och mina föräldrar på ett litet julbord, eftersom vi förmodligen inte kommer att ses mer innan jul och utlandsresa.
Så. Nu är jag allt annat än hungrig. Snarare så mätt att jag måste kämpa för att få illamåendet att ge med sig. Men det är å andra sidan vanligt förekommande efter en middag hos svärisarna. De har svårt att tro på en när man säger att man är mätt och försöker allt som oftast truga i en lite mer mat. Tur att det var gott.
Vad ni har missat
Jag lever. Jag mår rätt bra. Jag har bara inte haft någon gnista när det kommer till bloggen. Därav tystnaden. Men här kommer ett axplock av vad jag har haft för mig på sistone.
Jag fick åka på halvdagskonferens med jobbet. Givande, och inte enbart för att jag lyckades möla i mig två smörgåsar och ett glas smoothie. Det var bara icing on the cake, som man säger i Amerikat.
Förra fredagen var det julfest med jobbet. En lugn tillställning om man jämför med förra året. Inga skandaler. Med andra ord lite tråkigare än förra året, men ändå lyckat. Bortsett från att jag nästan somnade med huvudet i julskinkan. Tröttheten slog till just som att jag tryckt i mig säsongens första julmat.
Mannen på bilden är för övrigt min chef. Och nej, han är inte yngre än mig även om det ser ut så på just den här bilden.
Jag lurade med Alex till Globen under Stockholm Horse Show. Lite synd tyckte jag om honom, med tanke på att hans hästintresse i stort sett är noll. Men ibland får han offra sig och följa med på sådant som inte lockar honom. För att jag säger så.
Bäst i Globen: Det dröjde länge under ponnyhoppningen innan någon ryttare red en felfri runda, men när första nollan kom skrek Alex spontant (och högt) "Jaaaa!". Och han menade det.
I början av november tog jag första sprutan av tre mot Hepatit. Igår tog jag spruta nummer två, och blev ytterligare 540 kronor fattigare. Det enda positiva är att jag inte kommer att få hepatit i Malaysia. Och det väger väl förhoppningsvis upp det hutlösa priset.
Efter besprutandet mötte jag upp Helene och drog i mig fyra öl. Det får man göra när man utsatt sig för saker som skrämmer en och som inkräktar på ens comfort zone. Som till exempel ta sprutor. Hon som stack mig var för övrigt vänlig och informerade mig om att jag nästa år bör ta stelkrampssprutan igen, så mitt skydd tar slut. Fan.
I dag är det lördag, och som vanligt har jag hängt i stallet. Fick privilegiet att rida den här fina herren för första gången på lektion (har ridit honom en gång innan, men det var på igenridning utan instruktör). Han heter Ossi och är helt fantastisk.
Jag lever inget rockstjärneliv, som ni märker, och jag kan väl inte påstå att ni missat särskilt mycket på grund av min usla uppdatering.
Söndagspromenad
Det är en härlig höstdag i dag, så jag passade på att ge mig ut på en promenad. Med Alex och Sigges podcast i lurarna promenerade jag runt i en timme och hade en väldigt trevlig stund för mig själv.
Sedan fick jag skavsår på ena foten. Jag har uppenbarligen inte de bästa gympadojjorna för långpromenader. Och så blev jag så kall om öronen att det gjorde ont i huvudet. Den där mössan som jag bestämt ratat när jag klev utanför dörren kändes inte längre som en så dålig idé. Och eftersom alla goda ting är tre valde dessutom min iPod att strejka på grund av kylan. Den hängde sig och så vart det inget mer Alex och Sigge.
Tacka vet jag sommaren.
Ladies Night
Igår kom Ladies Night- turnén till Hufvudstaden.
Jag bjöd några av mina kvinnliga vänner på middag hemma i kvarteret Muffen innan vi begav oss till Globen. Tusentals skrikande och dansande kvinnor, en grym show och en fantastisk gästartist i Ronan Keating. Succé!
Efteråt begav vi oss till Golden Hits där vi fick köa i en timme och fyrtiofem minuter för att komma in, och sedan stå i garderobskö i ytterligare en kvart. Det tog död på partystämningen ganska rejält.
Fika
I dag har jag smällt i mig massa socker. Men det blir lätt så när någon har fyllt år och det är födelsedagsfika på tapeten. Så. Slut på socker för en vecka framöver.
Finmiddag och fotboll
Dagens middag signerad Alex (enligt mina instruktioner): Fläskytterfilé med sparris, avokado, champinjoner och en sås gjord på grädde och oxfond.
Kvällens underhållning: VM- kvalet i fotboll. Sverige - Portugal. Det är så vansinnigt spännande, och jag inser nu att jag inte är skapt för sådant. Det känns som att tiotusen fjärilar flyger omkring i kroppen på mig, och jag måste tvångsmässigt och väldigt ofta knacka tre gånger i träbordet för tur. Ibland knacka tre gånger med ena handen, sedan tre gånger med den andra, och därefter hålla en tumme (bara en, inte båda- ett jämnt antal betyder otur). En ritual som i synnerhet utförs vid frisparkar och hörnor.
Nej. Jag är inte helt normal. Men det där med mina tvångstankar kan jag ta upp i ett annat inlägg. De får inte plats här.
Fredag
Helgen började bra. Fika med tjejerna, som jag inte träffat på länge. Vi hade dessutom äran att få sällskap av lilla Ingrid också, som snabbt släppte sin blyghet och pratade och showade loss inne på caféet. Hon är så otroligt charmig, den där lilla tjejen.
Nu väntar jag på att min karl ska komma hem från jobbet så att han kan laga middag åt oss. Jag har handlat råvarorna, han får laga maten. Tycker jag är rättvist.
Babyface
Känslan när kyparen på restaurangen vill se leg när man beställer en öl till maten. Jo, jag tackar. Fyllde tjugonio för några veckor sedan. Antar att det inte syns?
