Fredagsdejt
Jag mötte upp min karl i stan efter jobbet igår. Tillsammans trotsade vi pissvädret och promenerade planlöst runt lite på Söder i jakt på ett trevligt ställe där vi kunde avnjuta en öl. Eftersom varken ställena på nedre Götgatan eller Big Ben uppnådde önskad mysfaktor släpade vi sos hela vägen till The Secret Garden i Gamla Stan. Där var vi i det närmaste ensamma, vilket uppskattades.
Varsin öl senare stegade vi bort till Vapiano, där jag åt alldeles för mycket pasta när jag egentligen borde ha beställt en sallad. Men gott var det.
Bra kväll.
En man som heter Ove på Rival
I helgen var jag och Alex på Rival och såg Johan Rheborgs uppsättning av En man som heter Ove. Jag läste boken när vi var i Malaysia för ett år sedan, och den var fantastisk. Det är längesen jag läste en bok som grep tag om mig på det sättet, så mina förhoppningar på teaterversionen var extremt höga. I synnerhet som att min uppfattning var att ingen kan göra Ove rättvisa så som Rheborg kan.
Min uppfattning efter att ha sett pjäsen (eller enmansföreställningen?) är fortfarande att ingen kan göra Ove rättvisa så som Rheborg kan. Johan Rheborg ÄR Ove. Han fångade hela Oves väsen perfekt. Han "spelade" även de andra karaktärerna fläckfritt, och det var väldigt underhållande att se honom på en sekund transformeras från en sur gubbe till det blonda mähät till en ung kille till utländska grannen Parvaneh tillbaka till den griniga Ove. Allt genom att ändra sitt kroppsspråk och sin röst.
Alex, som inte läst boken, gav tummen upp och tyckte att den var bra. Då är det ett bra betyg. Så om ni får tag på biljetter (vet att det är ganska uppbokat)- tveka inte att gå!
Sedan sist
Det är längesen jag skrev något här. Luften har gått ur mig. Skrivlusten har försvunnit. Viljan finns, men det tar stopp. Eller tar stopp. Jag tänker sällan på bloggen. Och jag fotar än mer sällan. Kameran ligger mest och samlar damm. Jag har ingen lust, fast jag så gärna önskar att jag hade lust.
Här är en kort snabbversion av några av de saker jag har haft för mig sedan vi sist hördes.
Jag har fyllt 30. Sjukt, jag vet. Vad hände med åren?
Jag fick en kväll på Golden Hits i present av Helene och Andreas, vilket innebar show och middag och party.
Jobbet hade julfest i lunchrummet på plan 2. Låga förväntningar, men det blev lyckat och avslutades på gayklubb. Här på bilden ser ni världens bästa logistikavdelning.
Helene fyllde 30 och firades med fest.
Jag ville ha en ursäkt att baka (och äta) obscena mängder lussebullar, så jag bjöd in till adventsfika.
De här två kom hem till Sverige från Australien, och vi hängde lite innan jul. De borde komma hem snart igen.
Åt julbord på Ulla Winbladh med delar av släkten. Så. Mycket. Mat. Och den var fantastiskt god.
Hälsade på farmor och kunde inte förstå att det gått över ett år sedan vi förlorade henne. Saknar henne så otroligt mycket. Döden har varit väldigt närvarande under det senaste året, och jag hoppas att jag slipper sånt under 2015.
Vi firade julafton i Salem. Det var både glatt och ledsamt och känslostormigt. Och tomten kom. Eller ja, han tittade förbi en snabbis, utan att lämna paket, och gjorde sedan ett besök hos grannen istället.
Min kusin skaffade ännu en hund. Som på julafton fick en superhjälte- mantel.
Jag och Alex reste iväg över nyår. Till det resmål som jag drömt om sedan jag var litet barn, och det var precis så fantastiskt som jag alltid trott.
Var på fest hos en kollega. Där tog vi en groupie.
Skrattat mycket med de här.
Jag har försökt komma igång med träningen igen, men det går trögt. Det blir liksom inte kul. Men gymmet är nyrenoverat och fräscht, vilket jag försöker att dra nytta av. Nu har jag i och för sig inte varit där på några veckor, men jag ska få in rutinen igen. Kläderna sitter lite väl tight, och så kan jag inte ha det.
Jag har startat upp en Mello- klubb på jobbet. Vi har möten på måndagar, då vi diskuterar det senaste om Melodifestivalen.
Jag och nio kollegor var och såg 50 Shades of Gray när den hade premiär. Den var inte särskilt bra. Jag blir förbannad när så många kvinnor ser Christian Gray som dreamy. Det är han inte, och det var inte en kärleksfilm.
Jag och Helene var på Abba- museet. Jag kan knappt förstå att jag har sett de här kläderna på riktigt! Måste gå dit igen. Snart. Helst igår.
Jag har äntligen lagt upp min gamla soffa på Blocket. Ingen har nappat och jag börjat bli irriterad. Några hundralappar är den väl värd? Så vill du köpa den, vänligen lägg ett bud här i kommentarerna för jag vill bli av med den och köpa en fåtölj istället.
Brunch på Långbro Värdshus
Alex kläckte en briljant idé tidigare i veckan. Söndagsbrunch på Långbro Värdshus. Jag bokade raskt bord, och i dag promenerade vi dit klockan 14.
Eftersom vi besökte den brunchen för någon månad sedan hade jag rätt bra koll på vad som var värt att lassa på tallriken och vad man kunde låta bli. Men det hjälpte ju inte särskilt bra, åt ändå så att jag fick ont i magen. Men det är väl förbannelsen med bufféer.
Ellas dop
I lördags var det dop för lilla Ella i Eds kyrka i Upplands Väsby. Jag och Alex drog på oss finkläderna och tog pendeltåget dit. Detta är för övrigt det enda röda klädesplagget jag äger. Kände mig lite wild and crazy när jag klickade hem den, eftersom jag inte anser att jag passar i rött. Men jag kände mig fin.
Det var en fin ceremoni, som otippat nog inte alls handlade så mycket om Gud och om att tro. Det kändes åtminstone inte så.
Efteråt bjöds det på fika i ett litet församlingshus bredvid kyrkan. Det gick inte att ta miste på att det var ett flickebarn som döpts...
Jag lyckades få en tårtbit med Ellas ansikte på. Inte så smart, kanske. Kändes lite olustigt att äta den när hennes ögon stirrade på mig... Men det var kanongott alltihopa, och jag var rejält sockerchockad resten av eftermiddagen. No more sugar until next weekend. (Haha, as if)
Vi hade med oss det största och fulaste paketet. Men jag tycker definitivt att vi hade det snyggaste omslagspappret! Där kunde inte någon tävla med oss (viktigt).
I vårt fula paket gömde sig en gunghäst. En gunghäst som var ett helvete att skruva ihop, men jag hoppas att Ella kommer att ha mycket glädje av den när hon blir lite större. Åh, jag ser så mycket fram emot att få följa den här lilla tjejen genom livet!
Fem år tillsammans
I fredags var det fem år sedan jag träffade Alex. Tekniskt sett hade vi ju setts redan på nyårsafton, men det enda jag minns av honom därifrån är att jag dansade salsa med någon som jag långt i efterhand förstått var Alex. Så. 10 oktober är officiellt dagen vi träffades första gången. Och det måste ju firas.
Vi firade genom att äta. Det är trots allt en av våra absoluta favoritsysselsättningar. Jag valde restaurang och eftersom Alex tjatat om Smak fick det bli den.
Smak är en lite annorlunda restaurang. Man beställer inte in vanliga rätter, utan man beställer in smaker. Varje smak består av en mindre rätt, och vi körde på fem rätter var vilket motsvarar förrätt och varmrätt. Det var stor beslutsångest när det var dags att välja rätter, främst med tanke på att jag inte hade någon aning om exakt vad som skulle hamna på tallriken (gillar ju när det är tydligt och jag vet vad jag beställer, så att jag slipper bli besviken). Men det blev väldigt bra till slut.
Min första smak var Citron. Löjrom och jordärtskocka, som serverades med tunna skivor bröd.
Min andra smak var Dragon. Ägg, skogssvamp, nåt skum och dragonkräm som gömdes under ägget.
Min tredje smak var Tryffel. Lofotentorsk som gömdes under spetskål.
Min fjärde smak var Sesam. Kalvkind och bok choi korean style.
Min femte smak var Kardemumma. Fattig riddare med äpple och glass.
Jag var ju som sagt skeptisk till en början, men det var ett riktigt roligt koncept. Maten var väldigt god och atmosfären var trevlig. Jag tillbringade väl kanske lite väl mycket tid åt att spana in vad gästerna vid borden bredvid fick in på sina tallrikar, men jag ser det som bra research inför nästa besök. För dit lär jag gå fler gånger.
En man som heter Ove
Om jag är nöjd över att ha lyckats knipa åt mig bra platser till föreställningen En man som heter Ove med Johan Rheborg i huvudrollen? Svar ja.
Om jag är mindre nöjd över att jag strax efter att jag betalat kom på att den 7 mars är mitt i Melodifestivaltider? Svar ja.
Om jag dagen efter ringde till SVT och frågade vilket datum de börjar sända Melodifestivalen nästa år? Svar ja. Synd bara att de inte hade något datum de kunde offentliggöra än. Jag VET ju att de vet. Men jag har räknat på det och tycker att det mest logiska är att första deltävlingen är 7 februari, eftersom 31 januari helt enkelt är för tidigt, vilket då innebär att jag missar Andra Chansen. Det kan jag leva med.
Tisdagslyx
Igår bjöd Helene hem till tjejkväll. Katterna och Wille fick också vara med på ett hörn. Det bjöds på god mat och alldeles för mycket godis, och sällskapet var fantastiskt. Jag ägnade största delen av kvällen åt att hålla i Wille, vilket jag kände i arm och axel. Det är tungt att bära runt på små barn. Men vem kan motstå?
Saker man kan göra när man är gräsänka
Alex är på konferens.
Lördagsmys
Igår hade vi Marielle, David och lilla Ella över på middag. Vi bjöd på lax med fetaosttäcke och rödbetsrisotto. En klassiker när vi har gäster, och så vansinnigt gott.
Vi ägnade sedan kvällen åt att spela sällskapsspel. Det ledde som vanligt till lite upprörda känslor och anklagelser om fusk, men det gör ju inget så länge ingen blir arg på riktigt.
Valdag
Det är valdag och jag har gjort min plikt och röstat. Nu är det bara att vänta på resultatet, och hoppas att det blir en röd- grön- rosa seger. Jag blir väldigt ledsen om Alliansen får sitta kvar ytterligare fyra år.
Velsa
Fick rida Velsa i dag, för andra lördagen i rad. Och till skillnad från förra veckan var hon väldigt pigg i dag. Det blev både ett bocksprång och en kamp om vilken gångart vi skulle hålla oss till och hur fort det skulle gå. Det positiva med all den energin var att vi fick till några riktigt bra galoppfattningar. Det negativa var väl att det tuffade på lite väl fort ibland. Men det var en rolig lektion!
Tjejkväll på Söder
Igår mötte jag upp Helene efter jobbet för en liten aw. Hon lämnade Wille hemma med sin pappa, så det blev tjejkväll för hela slanten. Ett par öl, en hamburgare och trevligt sällskap var precis vad jag behövde.
Vapiano en tisdag
Tisdag kan vara veckans tråkigaste dag. Men det rådde jag bot på i dag, genom att äta på Vapiano med Pernilla. Funderade ett kort tag på att köpa en sallad, men väl på plats föll jag till föga och körde på den gamla vanliga scampi- pastan. Gott den här gången också.
Innan vi gick hem fick vi delta i en undersökning om kundnöjdhet, och som tack för besväret bjöds vi på kaffe. Man tackar. Nu blir det väl insomnia i kväll, men det får jag leva med. Tacka nej till gratiskaffe är ju liksom inte ett vettigt alternativ...
Party
Senare på kvällen, efter ett litet stopp på O'Learys, mötte vi upp några av Alex vänner i Gamla Stan. Det dracks lite öl och snackades lite mer. Alex visade upp sina fotokunskaper och tog den fantastiskt välkomponerade bilden ovan.
Gillar för övrigt att vakten på Sjätte Tunnan släppte in resten av sällskapet utan problem, men ville veta hur gammal jag var. Jag fyller trettio i oktober, tack för att du frågar. Bra för egot.
Thaiboat
På min to do- lista för den här sommaren stod ett besök på Thaiboat. Jag antar att jag kan pricka av den punkten nu, med tanke på att det fortfarande var augusti när jag besökte den igår kväll.
Jag och Alex tog oss dit efter barnkalaset vi varit på tidigare under eftermiddagen. Och eftersom det trots allt var lördag beställde vi in varsin drink innan maten. Jag var djärv och körde på servitrisens rekommendation "Thaiboat", som innehöll chili. Det var sting på den!
Vad gäller maten var jag tråkig och beställde Pad Thai. Alltid samma när jag äter thai. Men jag och Alex delade på rätterna, så fick även smaka på hans panenggryta. Mycket gott (även om jag kanske ändå tycker att thaistället mitt över gatan från där vi bor är snäppet vassare).
Atmosfären på Thaiboat är dock svårslagen, och jag önskar bara att jag gått dit tidigare under sommaren för att ta en drink och sitta i en solstol med fötterna i sanden på deras hemmabyggda lilla strand. Kan verkligen rekommendera Thaiboat om man tycker om thaimat.
Födelsedagsfika
Igår var vi och firade lilla Molly, som redan har hunnit fylla ett år. Känns galet att tiden har gått så fort. Hon har blivit jättestor sedan vi senast såg henne, och hon är en egen liten person med tydlig vilja.
Emelie och David hade ordnat jättefint med massa gottigheter. Det var hembakad prinsesstårta (förstår inte hur jag någonsin ska kunna gå tillbaka till köpeprinsesstårta efter det), kakor, bullar, chokladdoppade och nötströsslade marshmallows och massa annat. Var gravt sockerchockad när vi gick därifrån.
Kräftskiva
Min fasters familj har en stuga en bit utanför Stallarholmen. Ett litet paradis på landet. Jag och Alex blev bjudna dit på kräftskiva igår, och det ville vi så klart inte missa.
Vi började med att grilla hamburgare och korv.
Jag åt: En hamburgare och en korv. Det var en korv för mycket.
Alex åt: En hamburgare med dubbla bitar kött, en enkelburgare och tre (?) korvar. Oklart om han tyckte att han åt för mycket.
Vi ägnade lite tid åt olika spel. Yatzy, där jag kom tvåa. Får väl anses vara bra. Boule, där vi körde tjejerna mot killarna. Det fick vi dessvärre avbryta då Moder Jord bestämde sig för att släppa ner ett skyfall över oss. Istället ägnade vi eftermiddagen åt att spela sällskapsspelet Med andra ord. Som jag och Therese var grymma på. Senare under kvällen ändrade vi på reglerna och körde charader istället.
Kräftfacit:
Alex: Åt en kräfta.
Jag: Åt ett kilo kräftor.
Kvällen avslutades med ännu mer charader och dansuppvisningar. Ja. Under alkoholens inflytande delade vi in oss tre och tre och framförde sedan dansen till Beyoncés Single Ladies. Så kan det gå.
Till Margit
Älskade farmor. I dag är det exakt ett år sedan vi förlorade dig. Mitt hjärta har aldrig gjort så ont som det gjorde då, och jag har fortfarande inte återhämtat mig. Men jag är glad att jag fick sitta vid din sida när du tog dina sista andetag. Att vi alla fick vara med, och att du inte var ensam. Jag hoppas, och jag tror, att du kände det.
Jag tänker på dig varje dag, och jag saknar dig så otroligt mycket. Men jag vet att du har det bra, och att du inte längre har ont. Och tids nog (förhoppningsvis om väldigt, väldigt länge) kommer vi att ses igen. Och då kommer jag att krama dig så hårt att det gör ont. Fast ont på ett bra sätt.
Jag älskar dig farmor.
Wille
I måndags förra veckan blev min fina vän Helene mamma. Hennes lilla kille tyckte äntligen att det var dags att upptäcka världen utanför magen. Det är ju trots allt rätt kul där också.
När Helene bjöd över mig och Alex på middag igår var jag inte sen att tacka ja. Att få träffa Wille hade jag ju väntat på i nio månader. Han var precis så underbar som jag hade föreställt mig. Och så väldigt, väldigt liten. Vägde knappt någonting. Han sov i min famn och det kändes som att han tyckte att det var rätt najs. Ja, eller kanske inte, med tanke på att jag kände hur han la en korv i blöjan medans han låg där.
Så nu har jag en till liten kille att älska och skämma bort.
