We´re only in it for the drugs
Det har varit mycket Thåström för mig i dag. Först Imperiet och nu Ebba Grön.
Mitt bästa Thåström- minne: När han spelade Die Mauer på Zinken när han var förband till Kent för några år sedan. Det är ett av mina bästa musikminnen någonsin.
American Table
Alex pratade för någon månad sedan om att han ville gå och äta brunch i stan. Efter att ha gjort lite research kom vi fram till att det är American Table som är The Shit när det kommer till just brunch på amerikanskt vis (för att det skulle finnas bacon var ett krav). Dessvärre var det fullbokat när vi ville gå, men vi passade på att boka in oss tre veckor senare- i dag.
Det farliga när det är buffé är att jag inte kan hindra mig själv. Jag ska äta lite av allt, och det som jag vet att jag tycker om tar jag alltid lite för mycket utav. Att säga att jag var proppmätt när vi gick därifrån är en grav underdrift. Tur att jag hade klänning på mig, för hade jag haft byxor hade jag varit tvungen att knäppa upp knappen och dra ner gylfen.
Men bortsett från det självförvållade magontet så får American Table en stor tummen upp från mig.
Venedig del 2
Här kommer lite fler bilder från Venedig.
Nähä. Då vill inte blogg.se samarbeta, och det verkar inte gå att lägga upp fler bilder än så här.
Men SKIT I'T DÅ, bloggfan. Tro inte att jag glömmer det här.
Hjärtsnurp
Den här mannen. Jag älskar honom, men han är inte alltid snäll mot mig.
Det här är vad som hände mig i dag.
Jag visste att han var på väg hem, det hade han meddelat, och därför blev jag lite konfunderad över att han inte verkade vara hemma när jag kom upp från tvättstugan. Hans skor och jacka saknades. Efter att ha släpat fram torkställningen gick jag in i vardagsrummet och nappade åt mig mobilen som låg på soffan, för att se vilken tid jag skulle gå ner till tvättstugan igen. Då såg jag att jag hade ett missat samtal från honom, så jag ringde upp medans jag gick ut i hallen och började plocka lite med tvätten. Då ringer det i rummet bredvid, och min karl hoppar fram och skriker "Grattis igen!!!".
........................
.......................................
Grattis till vad? Till att jag nästan fick en hjärtattack? Lägenheten ekar fortfarande av mitt ångestskrik, och det tog ett tag innan mina tårar slutade rinna (borde jag sätta upp en lapp i trapphuset om att ingen blivit överallen eller mördad i vår lägenhet...?). Jag hade uppenbarligen helt missat paketet som stod mitt på vardagsrumsgolvet.
Nej. Han är inte alltid helt snäll. Men jag förlåter honom den här gången. Jag fick ju en fin present, som han dessutom åkt runt halva stan för att hitta. Och jag räknar med att nästa gång är det jag som skrämmer honom...
Reseplanering pågår
Över fyra timmar denna födelsedag har jag och Alex ägnat åt att planera vår stundande vinterresa. Ingenting är bokat, och jag börjar få panik. Resan börjar dock ta form i våra huvuden, och vi har nu ett schema på platser vi vill besöka, men det är ett jädra pussel som ger mig huvudvärk och ännu mer ångest.
Så. Nyår i Kuala Lumpur? Låter bra. Kan vi boka i morgon, tack?
Min födelsedag
20 oktober. Min födelsedag.
Eftersom jag av och till lider av ångest över att åren tickar förbi i allt snabbare takt brukar jag inte fira min födelsedag mer än att bjuda in släkten på fika. Så även detta år. Ägnade gårdagen åt att baka, och i dag åt jag muffins och vit kladdkaka till lunch. Perfekt.
Jag antar att det blir annorlunda nästa år. Då lämnar jag 20+- åren bakom mig och fyller jämnt, vilket kanske borde firas med någon slags fest. Men den ångesten vill jag helst slippa tänka på just nu, så vi släpper det för stunden.
Glöm popcorn och godis
Kvällens Movie Snack: Ägg och bacon.
And it's awesome!
Vad jag gjorde i fredags
Att jag inte skriver här på bloggen betyder inte att det inte händer saker i mitt liv. Eller, ja. Nu har det i och för sig varit rätt tomt på aktivitetsfronten den senaste veckan. Det har med andra ord inte funnits så mycket att dela med sig av.
Men igår, då tog jag bussen söderut mot kvarteren där min allra första pojkvän bodde. Nej, jag skulle inte hälsa på honom. Min vän Helene och hennes man har bytt ut sin lilla etta i Hammarby Sjöstad mot ett stort radhus i Vendelsö, och igår hade vi tjejmiddag där. Hög mysfaktor, som bättrades på ännu mer av deras två små kattungar som skulle vara med överallt hela tiden. Hade det inte varit för att jag är övertygad om att Helene omgående skulle upptäcka att de saknades, hade jag snott med mig båda två hem.
Så, ni ser! Jag gör visst saker! Ibland.
Venedig
Jag vet att jag lovade er bilder från Venedig. Jag vet att det är två månader sedan vi var där. Jag vet att det inte har kommit upp en enda vettig Venedig- bild på den här bloggen sedan dess, bortsett från lite mat.
Så kan vi inte ha det. Här kommer därför en första bildbomb. Men eftersom det är så längesen bryr jag mig inte om att kommentera bilderna, vill ni veta något får ni fråga. Och om ni tycker att det bara är likadana bilder på mig vid och på broar, vatten och en jävla massa båtar- då vill jag uppmärksamma er på att vi var i Venedig. Där finns det bara broar, vatten och båtar.
Socker
Att fika med Henning i dag var mycket trevligt. Att jag inte kunde låta bli den där förbannade chokladbollen är mindre trevligt, men jag räknar med att den förbränns snabbt när jag väl släpar mig till gymmet. På lördag.
Det materialistiska inlägget
Jag fyller år på söndag. Mina föräldrar och min pojkvän frågar vad jag önskar mig.
Eftersom jag inte kan få det jag önskar mig mest av allt har jag tvingats komma på lite andra saker. Så här, mamma, pappa och Alex, här kommer en dötråkig lista. Och inget jädra klag på att jag önskar mig massa väskor. Det är min födelsedag och jag får önska mig vad jag vill, oavsett hur många väskor jag redan har.
PT- timmar (Jag har förvisso inte köpt något gymkort ännu, men jag planerar att göra det snart. Och jag vill verkligen träna med en PT, då kan jag inte fuska.)
Pengar (Alltid välkommet. Aldrig tråkigt att få.)
Presentkort på: Åhléns, Oasis, H&M, Hööks (Gärna en större lägenhet på köpet, så att alla mina kläder kan få plats utan att skrynklas ihop helt. Vi har för få garderober i dagsläget.)
Den här väskan. Den finns på Åhléns.
Den här väskan finns också på Åhléns, och må likna en annan jag har. Men de är rätt olika om man tittar närmare. Plus att min gamla råkade blekas i den australiensiska solen. En miss.
Don't look too deep into those angel eyes
Jag snöar in på saker, och sedan kör jag på tills jag tröttnar.
Flavour of the week är just nu Abba. Varje dag scannar jag av Youtube på klipp, lyssnar på samma låtar om och om igen och slänger däremellan in lite wild cards. Men allt är Abba. Jag tar över Alex Spotify- konto och spelar låtarna på hög volym medans jag sjunger med för full hals. Jag hoppas vi slipper en lapp i trapphuset i morgon där grannarna ber den skrålande gaphalsen hålla käften (har sett sådana lappar tidigare, men då var jag oskyldig).
Jag har många favoritlåtar, men just i dag har det varit Angel Eyes som gått på repeat flest gånger.
Ja. Jag snöar in på saker och jag tröttnar. Tror dock inte det sistnämnda gäller Abba. Det är en livslång kärlek.
Söndagsmiddag
I detta hus har jag tillbringat större delen av dagen. Mitt barndomshem.
Släktträff med den sidan av släkten som jag träffar extremt sällan var det som gällde, och jag har tryckt i mig både kaffe och bullar och middag och efterrätt. Däremellan har jag pratat, skrattat och busat med en sjuåring. Det har med andra ord varit en väldigt mysig dag, och som pricken över i:et fick jag med mig två matlådor hem. Mammalådor är de bästa.
Date Night
Igår var jag och min karl på dejt. En rejäl köttbit på Café de Paris vid Skanstull (egentligen hade vi tänkt gå till East, men de hade inte något bord förrän 20:30, och så länge orkade vi inte vänta) och sedan en drink på Clarion Hotel.
Mycket lyckat. Trots att min klänning sprack när vi kom hem.
Leo
Det bästa på länge: Få rida Leo, som jag inte ridit på så många år att jag tappat räkningen.
Anledningen var att det var en tjej som hyrde honom, och hennes lektion började en kvart innan min lektion slutade, och därför var han aldrig tillgänglig för oss. Hon hyr honom inte längre, och i dag fick jag äntligen sitta på honom igen. Den gigantiska Finlandsfärjan.
Telekinesi
Jag såg redan fram emot remaken av Carrie, men efter att ha sett det här klippet längtar jag ännu mer. Det är ett briljant sätt att marknadsföra filmen på! Och det kan vara ett av de bättre pranksen jag har sett.
Ros
Jag fick en ros av Alex i dag. Anledningen: Han var så glad över att jag var så glad.
Innebär det att jag inte är så glad i vanliga fall? Eller är jag bara på ovanligt bra humör i dag? Jag ska nog inte analysera det så mycket, utan bara fortsätta på samma linje. För i såna fall kanske jag får blommor fler gånger...
Måndagsmiddag
Måndag. En rätt så bra sådan, om man bortser från att jag jobbade en timme längre än vad jag tänkt och att jag sedan klockan 19 har sprungit upp och ner till tvättstugan (och dessutom haft vansinnigt mycket otur med hissen- varje gång jag ska använda den har någon annan nyttjat den, så jag får vänta i en evighet på att den ska dyka upp på mitt våningsplan igen).
På plussidan hamnar också middagen som min karl lagade. På eget bevåg, och utan min inblandning. Han tyckte att det var på sin plats med lite måndagsmys, och sådant tackar jag ogärna nej till. Han vet vad jag behöver, min Alex.
En tjugoettårig gentleman
Låt mig presentera Bacardi.
För några år sedan högg han mig så hårt i fingret att jag trodde att det skulle gå av.
I kväll lyckades han och jag få till några riktigt fina galoppfattningar, och en galopp som flöt så bra att det kändes som att vi flög fram över ridbanan. Och han skötte sig prickfritt i boxen, värt att nämna.
Allt det gamla är förlåtet, och numera tycker jag mycket om honom. Inte bara hans namn.
Söndagsfrukost
Lite tråkigt är det att när jag bestämt mig för att överraska min sovande karl med nybakade scones, då vaknar han lagom till att jag har börjat plocka fram ingredienserna ur skafferiet. Så mycket för den överraskningen.
Men överraskning eller inte- scones ligger definitivt på topplistan över bästa frukosten ever.
Invigning
Dagens stora jobbhändelse: Invigning av det nya centrallagret i Rosersberg.
Efter en smått kaotisk dag fick jag ikläda mig rollen som bussansvarig, och se till att alla som anmält sig var med på den inhyrda bussen ut till Rosersberg. Under det senaste året har nästan allting kretsat kring det nya lagerbygget, och i dag var det dags för invigning.
Det hölls tal av både fastighetsdirektören och någon kommunpamp, och den senare fick köra en av våra miljölastbilar genom ett rött band. Det bjöds på tårta, och när den var uppäten var det dags att gå guidade turer inomhus. Jag har ju varit där ute förut, men det var en annorlunda känsla att gå omkring inne på lagret när ställagen var fyllda med varor, och frysen nerkyld till minus 26 grader. Snacka om att det kändes som att döden kramade hårt om hjärtat när man steg in i den kylan.
Tänk, inte trodde jag att jag skulle tycka att det är så kul med ett lager! Nu vill jag inget hellre än att åka ut dit igen när driften har kommit igång helt, och få se hur det ser ut när det är lite mer liv och rörelse.
Throwback Thursday pt2
Om sjutton dagar fyller jag tjugonio år. Det är med andra ord ganska längesen den här bilden togs. För visst är det jag som släpar omkring på städhinken. Lite blondare än i dag och med rätt runda kinder.
Det är hemma hos farmor och farfar när de bodde i Aspudden. De flyttade därifrån för tjugo år sedan, men jag har många minnen av den lägenheten. Bäst var det när vi gick till den lilla 4H- gården i närheten, där man fick gå in till kaninerna och klappa dem. Drömmen för en liten tjej som inte fick ha någon kanin själv, eftersom hennes mamma påstod sig vara pälsallergiker. Vilket var en lögn. Men det är en helt annan historia.
Jag är en dålig vinnare
Den där känslan som infinner sig i kroppen när man får 96 poäng på ett ord i Wordfeud mot sin pojkvän. En blandning av segervittring, skadeglädje, vanlig glädje och stolthet över sig själv. Oh, I love it!
Angela Chase och Jordan Catalano
Hjärtstopp.
Hur har jag under tre års tid kunnat missa detta?
Angela Chase och Jordan Catalano. Återförenade, om än bara för en kort stund. Men ändå. Tillsammans, just the way it should be. Ja. Jag är en sucker för kärlekspar med kemi på film och tv.
Upp
Hehe...
Hehehehehehehehe.................
Åh, jag älskar det! Han finns på riktigt!
Malaysia- Tips mottages tacksamt
Jag och min karl planerar att resa till Malaysia efter jul. Det har vi pratat om hela året, men vi har liksom inte kommit så långt i planeringen ännu. Vi har börjat läsa på lite om landet, men jag känner mig fortfarande lite lost när det kommer till vilka platser man definitivt borde besöka och vilka man kan skippa. Har jag förstått det rätt så är det västra delarna av landet som gäller i december- januari, om man inte tycker om att tillbringa semestern i monsunregn förstås.
Så om någon har några fantastiska Malaysia- tips är ni mer än välkomna att dela med er. Jag skulle vara evigt tacksam, och i gengäld lova att bjuda på många härliga bilder från resmålet. Vilket jag i och för sig skulle göra oavsett hur många tips som strömmar in, men det tycker jag inte riktigt hör till saken.
Dexter Morgan
Åh. Dexter honey, I love you, men vad var det där för sätt att avsluta serien på?
Jag förstår manusskrivarnas intention att visa hur relationen med Deb betyder allt för Dexter, och att de är så sammankopplade att han inte kan leva utan henne. Men att han skulle agera som han gör och gå emot allt som han står för på det sättet, det tror jag inte på.
Med det inte sagt att Dexter inte hamnar på min lista över favoritserier. För där platsar den alla gånger.
